Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Faktabladet beskriver vad som är viktigt att tänka på i arbetet med att genomföra insatser för att minska stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Faktabladet riktar sig främst till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och

Menstruell hälsa 2024 är en nationell enkätundersökning om mens och hälsa som skickades ut till ett slumpmässigt urval av 20 000 personer med juridiskt kön kvinna i åldern 16–55 år under hösten 2024. Menstruell hälsa 2024 genomförs för första gången som en enskild enkätundersökning.

Världshälsoorganisationen, WHO, har gett förnyat uppdrag till det samarbetscenter för antibiotikafrågan som finns på Folkhälsomyndigheten. Sedan 2016 har centret tillhandahållit stöd till WHO i att stärka det globala arbetet mot antibiotikaresistens och att placera frågan högt upp på agendan.

Under 2017 presenterades nya resultat i studien "Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige". Undersökningen bygger på svar från 7 755 unga i Sverige. Datainsamlingen genomfördes av Statistiska centralbyrån (SCB) och studien är en randomiserad, stratifierad och enkätbaserad befolkningsstudie.

Det är viktigt att veta hur användningen och ohälsan ser ut inom alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS). Det ligger till grund för valet av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Här finns kunskap och statistik för att följa utvecklingen inom ANDTS.

Det finns situationer där munskydd kan bidra till att minska risken för spridningen av covid-19 och andra luftvägsinfektioner.

Faktabladet ger en lägesbild av förekomst av och sociala skillnader i psykisk hälsa och behandling, samt exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre.

Influensan är nu igång för säsongen och antalet fall väntas öka under den kommande perioden, men från låga nivåer. För att minska risken att drabbas av allvarlig sjukdom är det viktigt att personer som är 65 år eller äldre, gravida och personer som tillhör annan riskgrupp, vaccinerar sig.

Det nationella utbrottet av Cryptosporidium parvum är över.

Barns matvanor har förändrats över tid och varierar med kön och ålder. Andelen barn som dagligen äter grönsaker har ökat medan andelen som dagligen äter frukt har minskat.

Flertalet barn och vuxna i Sverige svarar att de har en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt är det vanligt att ha olika typer av psykiska besvär, såsom oro, stress och sömnbesvär. Det är också fler idag än tidigare som får psykiatrisk vård. Här sammanfattar vi den

Rapporten är omfattande och bitvis av teknisk natur och lämpar sig för de som är intresserade av att fördjupa sig i kvantitativa mått för att mäta ojämlikhet i hälsa.

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka vanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn? Det tar Folkhälsomyndigheten reda på genom undersökningen Skolbarns hälsovanor.

Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.

Vaccination mot denguefeber kan vara aktuell för vissa personer som ska vistas i tropiska länder.

Det nationella vaccinationsregistret (NVR) utökar möjligheterna att ta emot covid-19 vaccinationer genom att vårdgivare och journalsystemen kan ladda upp en CSV-fil för överföring. Uppladdningen görs via webbgränssnitt i NVR och aktiveras när covid-19 vaccinationer har börjat att föras över.

De äldre som vaccinerade sig med en påfyllnadsdos mot covid-19 under hösten 2022 fick ett betydligt bättre skydd mot allvarlig sjukdom och död under vintern 2022/2023, än de som inte tog en dos under hösten. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.

Fallen med covid-19 har blivit fler de senaste fem veckorna, men ökningstakten tycks ha avtagit. Rekommendationerna kvarstår om att stanna hemma om man har symtom på covid-19 och att vaccinera sig.

Denna veckorapport publicerades den 10 maj 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 18 (29 april–5 maj 2024).

Vinterns spridning av luftvägsvirus bedöms som helhet ha varit mindre intensiv än föregående säsong under toppveckorna eftersom spridningen av influensa, covid-19 och RS-virus inte kulminerade samtidigt och topparna blev lägre.

Målgruppen för rapporten är folkhälsosamordnare eller -strateger samt beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, men även olika professioner och forskare som har fokus på levnadsvanor, livsvillkor och samhälleliga förutsättningar.

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Detta är den första genetiska karakteriseringen av SARS-CoV-2 i Sverige. Den fokuserar på de genetiska grupper som identifierats i diagnostiken under den tidiga fasen av pandemins utbredning i Sverige och omfattar isolat från fall diagnosticerade under perioden 31 januari 2020 när landets första

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska. Finns på olika språk.

Denna veckorapport publicerades den 24 maj 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 20 (13–19 maj 2024).