Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Information från Folkhälsomyndigheten

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har sammanställt ett urval av lärande exempel från de insatser som regionerna har genomfört inom ramen för statens och SKR:s överenskommelser om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården.

Kunskapssammanställningen identifierar och beskriver de åtgärder som bör prioriteras av de undertecknande myndigheterna för att minska antalet sjukdomsfall av personer som smittats av campylobacter i Sverige.

Oropouchefeber orsakas av ett virus som främst sprids med svidknott. Infektion med oropouchevirus leder oftast till en mild febersjukdom. Viruset finns normalt hos vilda däggdjur, men kan spridas till människor. Utbrott av viruset förekommer i Syd- och Centralamerika inklusive Karibien.

Information från Folkhälsomyndigheten

2023–2024 Season This report describes epidemiological and virological surveillance results for the 2023-2024 influenza season in Sweden. Data are also compared to previous influenza seasons. Appendices 1, 2 and 3 contain phylogenetic trees for influenza A(H3N2), influenza A(H1N1)pdm09 and

Vid antibiotikabehandling rubbar man den normala tarmfloran vilket kan leda till diarrébesvär. Den viktigaste orsaken till svårare diarré i samband med antibiotikabehandling är överväxt av bakterien Clostridioides difficile.

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 21 2024, och sammanfattning av

Sammanfattning och bedömning Under 2023 anmäldes 1455 fall av invasiv pneumokockinfektion motsvarade en incidens av 13,7 fall per 100 000 invånare. Det var en ökning jämfört med 2022 (n=1270 fall; incidens 12), men på samma nivå med sjukdomsförekomsten åren före 2020. Incidensen var högst bland

Sammanfattning och bedömning Den 1 juli 2022 blev rotavirusinfektion en anmälningspliktig sjukdom. Rotavirussäsongen sträcker sig från den 1 september till den 31 augusti nästföljande år. Under säsongen 2022‒2023 rapporterades 835 fall av rotavirusinfektion motsvarande en incidens av 7,9 fall per

Beroende på hur gammal man är när vaccinationsserien påbörjas, och vilket HPV-vaccin som används, behövs två eller tre doser. Personer med nedsatt immunförsvar, både barn och vuxna, behöver få tre doser. Detta baseras på de kliniska studier som har gjorts och vaccinernas godkännanden.

Om du har vaccinerat dig mot HPV har du ett gott skydd mot de cancerformer som viruset kan orsaka, oavsett vilket vaccin du tagit, eftersom alla HPV-vacciner skyddar mot de virustyper (typ 16 och 18) som orsakar flest cancerfall. För de som redan är fullvaccinerade med två eller tre doser två- eller fyrvalent HPV-vaccin (Cervarix eller Gardasil) finns inga rekommendationer om…

Alla vaccinationer mot covid-19 ska registreras i det nationella vaccinationsregistret av den som vaccinerar dig. Den information som ska registreras är personnummer eller samordningsnummer, datum för vaccination, vilket vaccin som använts, vårdgivare som ansvarat för vaccinationen och dosnummer för vaccin mot covid-19. Detta görs för att kunna följa upp…

Det mest effektiva sättet att begränsa effekterna av en pandemi med influensa är att erbjuda hela eller delar av befolkningen vaccin. Men det tar tid att ta fram ett vaccin mot influensa. Innan ett vaccin är tillgängligt kan antivirala läkemedel bidra till att minska risken för individen och fördröja pandemins förlopp. När vaccinet väl finns tillgängligt är antivirala läkemedel fortfarande viktiga…

Sedan några säsonger har förstärkta influensavacciner blivit tillgängliga i Sverige. Dessa upphandlas av regionerna och används/erbjuds främst till personer på särskilda boenden för äldre. Det finns olika typer av förstärkta vaccin: ett högdosvaccin, som innehåller fyra gånger så hög antigenmängd som…

I patientdatalagen framgår vilka uppgifter en patientjournal minst ska innehålla, om de finns tillgängliga. Mer information hittar du i Socialstyrelsens handbok om informationshantering och journalföring. Vid en vaccination ska bland annat följande uppgifter framgå av journalen: patientens

Molekylär typning av hepatit B-virus med sekvensering.

Påvisning av serotyp med sekvensering (NGS).

Aluminiumsalter (aluminiumhydroxid eller aluminiumfosfat) ingår som ett adjuvans i de flesta inaktiverade vacciner för att stärka immunsvaret mot de antigen vaccinet ger skydd mot. Aluminiumsalter har använts i vacciner över 70 år. Mängden av aluminium som finns i vacciner är väldigt liten. Den vanligaste mängden aluminium i en dos vaccin är…

Vacciner stimulerar kroppens immunförsvar så att individen får ett skydd mot sjukdom. När kroppen träffar på ett smittämne (virus, bakterie, parasit eller svamp) stimuleras immunförsvarets celler. Efter genomgången sjukdom får kroppen ett immunologiskt minne. Nästa gång kroppen blir utsatt för

Det nationella vaccinationsregistret (NVR) infördes den 1 januari 2013. Alla vaccinationer som ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet, och som är utförda på barn i Sverige efter den 1 januari 2013, ska rapporteras till NVR. Från den 1 december 2022 ska även vaccinationer som ges inom det

I alla länder inom EU ingår numera vaccination mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) i vaccinationsprogrammet, vilket har medfört att incidensen hos barn under fem år, den grupp som hade den högsta incidensen innan man började vaccinera, har minskat avsevärt. Införandet av vaccinationsprogrammen har kommit olika långt i de olika EU-länderna, som också arbetar enligt olika vaccinations-scheman och…

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur åtgärderna mot covid-19 kan ha påverkat…