Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten följer upp och rapporterar om hur den miljörelaterade hälsan ser ut och utvecklas över tid i Sverige. Mycket handlar om hur vi påverkas av inomhusmiljön, men då detta är starkt kopplat till omgivningsmiljön runt bostad, skola och arbete följer vi även exponeringen utomhus.

Magnus Gisslén blir ny statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten. Han tillträder den 11 september 2023.

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten översiktligt hur olika mått på psykisk hälsa har utvecklats, både före och under covid-19-pandemin, bland arbetslösa och sysselsatta, med fokus på åren 2014/2015–2021.

I den här rapporten presenteras resultat från en kartläggande litteraturöversikt om insatser som getts av FHV för att förebygga eller minska psykisk ohälsa bland anställda. Rapporten är en uppdatering av en tidigare litteraturöversikt inom området från 2015.

Folkhälsomyndigheten arbetar brett med kunskapsstöd, analys och uppföljning om klimatförändringens påverkan på hälsa, klimatomställningen och anpassningen till ett förändrat klimat som behövs för att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot.

På denna sida hittar du kunskapsstöd om att främja psykisk hälsa uppdelat på olika åldersgrupper och arenor. Observera att en del material kan passa under flera rubriker.

Den 8:e juni lämnande lämnade Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet sitt slutbetänkande till regeringen. Kommittén har haft i uppdrag att kraftsamla och lämna förslag som kan minska stillasittandet och få fler att röra sig mer i vardagen. Vi har frågat huvudsekreterare Kajsa Mickelsson

Folkhälsomyndigheten har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor. Vår uppgift är att främja en god och jämlik hälsa, förebygga sjukdomar och skador samt verka för ett effektivt smittskydd och skydda befolkningen från olika former av hälsohot. Särskild vikt ska fästas vid de grupper som löper

Ett utvecklingsarbete startar ofta med att någon tycker att något bör göras inom ett visst område. För att undvika intressekonflikter längre fram i processen behöver ni kartlägga vilka olika behov som finns samt förankra arbetet hos ledningen.

Drygt var fjärde person som har en riskkonsumtion av alkohol, använder narkotika, tobak eller nikotin, eller har ett riskabelt spelande, har ett kombinerat bruk inom dessa områden. Inom denna grupp är också utsatthet och ohälsa vanligt. Det visar den nationella befolkningsundersökningen, Hälsa på

Under 2017 presenterades nya resultat i studien "Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige". Undersökningen bygger på svar från 7 755 unga i Sverige. Datainsamlingen genomfördes av Statistiska centralbyrån (SCB) och studien är en randomiserad, stratifierad och enkätbaserad befolkningsstudie.

Indikatorlabbet är ett webbaserat statistikverktyg där utvecklingen inom alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar kan följas över tid genom ett stort antal indikatorer. Indikatorerna är kopplade till målen i ANDTS-strategin 2022-2025.

Det är viktigt att veta hur användningen och ohälsan ser ut inom alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS). Det ligger till grund för valet av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Här finns kunskap och statistik för att följa utvecklingen inom ANDTS.

Funktionshinderspolitikens nationella mål är att uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Folkhälsopolitikens mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

Fysisk aktivitet bidrar till en ökad fysisk och psykiskt hälsa, och förbättrad inlärning, koncentration och sömnkvalitet. Allt från enkla vardagsrörelser till elitidrott räk­nas in i begreppet fysisk aktivitet.

Ett övergripande mål för Sveriges miljöpolitik är att människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.

För dig som arbetar med tillsyn av handeln med elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare har vi tagit fram vägledning för tillsynen.

Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Suicidprevention kan ses som en samling insatser för att minska risken för suicid, och insatserna behöver ske på individ-, befolknings- och samhällsnivå.

SRHR2017 är den första större befolkningsundersökningen om SRHR i Sverige. Studien genomfördes för att öka kunskapen om SRHR och på så sätt skapa bättre förutsättningar för ett effektivt folkhälsoarbete inom området.

Vår verksamhet styrs, vad gäller uppdrag, inriktning, mål och ekonomiska ramar, av vår instruktion och det årliga regleringsbrevet. Under året får vi också särskilda uppdrag från regeringen, med eller utan särskild finansiering. Återrapportering till regeringen sker i årsredovisningen och i

Nationellt sammanställd resistensdata rapporteras årligen till EARS-Net (the European Antimicrobial Resistance Surveillance Network) och GLASS (Global Antimicrobial Resistance Surveillance System).

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Sverige har den fjärde högsta förekomsten av vårdrelaterade infektioner i Europa, enligt en ny rapport från ECDC. Förekomsten av antibiotikaresistens i de vårdrelaterade infektionerna är låg jämfört med övriga länder, men arbetet med att förebygga infektionerna behöver intensifieras.

Faktabladet innehåller en snabb och översiktlig ingång till Sveriges folkhälsopolitik och dess genomförande.

Ekonomiska problem, psykisk ohälsa och riskkonsumtion av alkohol har tydliga samband med spelproblem. Det förebyggande arbetet kring spelproblem behöver därför samordnas med övrigt ANDTS-arbete, och även kopplas till åtgärder som rör ekonomisk trygghet och psykisk hälsa.