Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsopolitiken berör de flesta sektorer i samhället. Inte minst bidrar lokala och regionala aktörer till arbetet för en god och jämlik hälsa.

Barnhälsovården är en viktig del i det svenska folkhälsoarbetet. Under 2018–2021 har Folkhälsomyndigheten haft regeringens uppdrag att stödja barnhälsovårdens arbete. Här kan du läsa om uppdragen och ta del av de publikationer som tagits fram inom ramen för uppdragen.

Rekommendationerna för barns och ungas digitala medieanvändning grundar sig på vår och Mediemyndighetens rapport ”Digitala medier och barns och ungas hälsa – En kunskapssammanställning”.

Temat för tobaksfria dagen 2024 är ”Skydda barn och unga från tobaksindustrins påverkan”. Dagen, World No Tobacco Day, anordnas av Världshälsoorganisationen WHO och infaller den 31 maj varje år. Dagen syftar till att uppmärksamma vikten av att förebygga tobaks- och nikotinbruk.

Det är viktigt att veta hur användningen och ohälsan ser ut inom alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS). Det ligger till grund för valet av hälsofrämjande och förebyggande insatser. Här finns kunskap och statistik för att följa utvecklingen inom ANDTS.

Smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin har lett till stora förändringar i ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och levnadsförhållanden. Vi har tagit fram en rapport om hur pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat ungas hälsa, levnadsvanor, upplevelser och erfarenheter under 2021.

Den 4 mars uppmärksammas Världsfetmadagen, i år med fokus på hälsofrämjande och hållbara samhällen. Samtidigt presenterar Folhälsomyndigheten en ny analys som ger ökad kunskap om utvecklingen av övervikt och fetma i Sverige över tid.

Denna rapport publicerades den 13 december 2023 och redovisar läget för calicivirus vecka 49 (4–10 december).

I denna rapport återrapporteras resultaten från det nationella mikrobiella övervakningsprogrammet för cryptosporidium 2020.

Klimatförändringen är en gränsöverskridande utmaning. Inom EU, FN och WHO pågår samverkan med medlemsstaterna för att hantera riskerna med klimatförändringens påverkan på hälsa.

Här hittar du ett urval av rapporter med analyserad, kommenterad och tolkad statistik som ger en övergripande bild om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer på nationell, regional och lokal nivå.

Att använda tobaks- och nikotinprodukter är fortsatt vanligt både bland män och kvinnor i Sverige. Bland unga ökar användningen av e-cigaretter och nikotinsnus. För att skydda unga personer från beroende och hälsorisker behövs en mer likvärdig lagreglering av tobaks- och nikotinprodukter, anser

Hur påverkas befolkningens psykiska hälsa under covid-19-pandemin? Vi följer hälsans utveckling noga. Här sammanfattar vi resultaten från undersökningar av den psykiska hälsan i befolkningen.

Under hösten 2021 genomförde Folkhälsomyndigheten en enkätundersökning om spel om pengar som riktade sig till unga i åldern 16–19 år och till föräldrar med barn i den åldern. Resultatet är publicerade i en rapport och tabellsammanställning.

Ändringsförfattning. Beslutade: 21 december 2016. Gäller från och med: 7 februari 2017.

Menstruell hälsa 2024 är en nationell enkätundersökning om mens och hälsa som skickades ut till ett slumpmässigt urval av 20 000 personer med juridiskt kön kvinna i åldern 16–55 år under hösten 2024. Menstruell hälsa 2024 genomförs för första gången som en enskild enkätundersökning.

Här hittar du samlad kunskap för att stödja kommuner och skolor att utveckla arbetssätt som förebygger tobaks- och nikotinbruk och främjar rökfria skolgårdar.

Ungas hälsa, relationer och sexliv är en nationell enkätundersökning som går ut i början av oktober till ett slumpmässigt urval av 40 000 personer i åldrarna 16-29 år. Statistiska centralbyrån (SCB) genomför datainsamlingen på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Detta är en rapport som publicerats 4 gånger per år till och med 2021 med fokus på den epidemiologiska typning av enterohemorragisk E. coli (ehec) som utförs på Folkhälsomyndigheten. Rapport fyra innehåller en sammanfattning av året. Justering av data kan förekomma på grund av viss eftersläpning av anmälningar i SmiNet. Från och med 2022 kommer denna rapport två gånger per år.

Rapporten besrkvier ett digitalt smittspårningsverktyg för covid-19 och de data som samlats in av sju regioner och exporterats från verktyget till Folkhälsomyndigheten.

Rapporten presenterar en lägesbild av förekomsten av rökning på svenska skolgårdar och vilka metoder som används för att mäta förekomsten. Här kan du också läsa mer om vad som kan vara bra att tänka på om du själv planerar att genomföra en kartläggning av förekomsten av rökning. Faktabladet vänder

Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.

Det är av vikt att identifiera grupper i befolkningen som har en ökad risk att drabbas av allvarlig sjuklighet i covid-19 i syfte att bedriva riktade insatser och förebygga fortsatt smittspridning. För att få kunskap om insjuknande i covid-19 skiljer sig mellan olika yrkesgrupper har persondata

Rapporten beskriver hanteringen av dricksvattenburna sjukdomsutbrott i Sverige och de utbrott under åren 1992–2011 som Folkhälsomyndigheten samlat in detaljerad information om inom ett nordiskt projekt. Vi jämför dessa utbrott med utbrott i andra nordiska länder och tidigare tidsperioder.

Denna veckorapport publicerades den 14 november 2024 och redovisar läget för RS-virus vecka 45 (4–10 november 2024).