Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I den här rapporten presenterar vi resultat från en enkätundersökning om acceptans för vaccination mot covid-19 bland invånare i Sverige födda utanför Europeiska unionen (EU) och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Storbritannien. Undersökningen genomfördes under våren 2021 från mitten

Rapporten är en kunskapssammanställning om hälsoeffekter av värme och av vetenskapligt förankrade råd för att hantera negativa hälsoeffekter av höga temperaturer i Sverige.

Årsrapporten för barnvaccinationsprogrammet beskriver utfallet av det nationella vaccinationsprogrammet för 2020 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av de sjukdomar vi vaccinerar mot och de rapporterade biverkningarna. Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska

I den här rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till och med den 20 maj 2022.

Mötesanteckningar från Folkhälsomyndighetens Samverkansgrupp för vårdhygieniska frågor, 2022-03-31.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Denna veckorapport publicerades den 8 december 2023 och redovisar influensaläget vecka 48 (27 november – 3 december 2023).

Sentinel är ett engelskt ord som betyder spejare eller vakt. Sentinelövervakningen innebär att ett urval av läkare, mottagningar och kliniker provtar patienter med luftvägssymtom och skickar in proverna till Folkhälsomyndigheten.

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten är viktiga arenor i det suicidpreventiva arbetet. Personer som genomfört ett eller flera suicidförsök är en känd riskgrupp som behöver följas upp. För att ingen ska hamna mellan stolarna är det också viktigt med samverkan mellan vården och omsorgen.

Detta utbrott av salmonella är över.

Mycket kan göras på regional och lokal nivå för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Här finns exempel på insatser inom olika områden.

Folkhälsomyndigheten ser svagheter i Sveriges nuvarande smittskyddslagstiftning, i samhällets förmåga att skapa förutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen, och i förmågan att skydda hela befolkningen mot allvarliga hälsohot. Det skriver gd Karin Tegmark Wisell i en debattartikel

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Rapporten beskriver hur CASE (Computer Assisted Search for Epidemics) används på myndigheten och vilka erfarenheter användarna har av systemet.

Publicerades den 14 oktober 2022. Special: Vad flyger i luften? Övriga orsaker till luftvägsinfektioner i Sverige.

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 och de symtom som rapporterades. Undersökningen gjordes med stöd av Försvarsmakten.

Denna rapport publicerades den 10 mars 2023 och redovisar influensaläget vecka 9 (27 februari–5 mars). Uppdaterad 13 mars avseende resultat av kit i specialavsnittet "Kvalitetssäkring av diagnostik".

Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831).

Den här rapporten redovisar resultaten av en delstudie baserad på en retrospektiv granskning av sjukvårdsjournaler och lex Maria-anmälningar av suicid bland unga och vuxna i åldrarna 15–44 år som tagit sitt liv i fyra olika regioner i Sverige under 2015.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har sammanställt ett urval av lärande exempel från de insatser som regionerna har genomfört inom ramen för statens och SKR:s överenskommelser om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården.

Rapporten visar resultatet av en elvaårsuppföljning av personer med spelproblem och är en del av den fleråriga befolkningsstudien Swedish longitudinal gambling study (Swelogs). Studien omfattar perioden mellan 1997/1998 och 2009.

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning. 

Rapporten tar upp några av nyckelfaktorerna när det gäller ett ändamålsenligt stöd till barn som växer upp med allvarliga svårigheter hemma. Till exempel tidig upptäckt, tidiga insatser, samverkan mellan verksamheter och ett hänsynstagande till både den enskilda och hela familjens behov.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.