Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Syftet med kartläggningen är att översätta de globala målen till en svensk kontext och visa på synergierna mellan målen. Ambitionen är att bidra till ett mer effektivt och ändamålsenligt genomförande av agendan.

Uppdraget syftar till att ge barn och ungdomar som är mellan 8 och 16 år ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Under FN:s generalförsamling i New York bjöd Folkhälsomyndigheten in länder för diskussioner om det gemensamma arbetet mot antibiotikaresistens.

I rapporten presenterar vi erfarenheter, resultat och lärdomar från ett urval av dessa projekt som på olika sätt handlar om att skydda barn och unga mot eget eller andras skadliga bruk av alkohol, narkotika och tobak.

Rapporten samlar erfarenheter från svenska skolor som arbetat för att förebygga rökning och tobaksbruk i skolmiljön eller under skoltiden. Rapporten vänder sig till dig som planerar, utvecklar och beslutar om hälsofrämjande och förebyggande insatser i skolan.

Folkhälsomyndigheten har i februari 2024 tagit fram ett underlag för ett nordiskt samarbete om bättre tillgång till antibiotika. Vi har också varit med och kartlagt den nordiska antibiotikamarknaden. Ett ökat samarbete i Norden kan stärka tillgången till antibiotika – därför har vi undersökt

Världshälsoorganisationen, WHO, har gett förnyat uppdrag till det samarbetscenter för antibiotikafrågan som finns på Folkhälsomyndigheten. Sedan 2016 har centret tillhandahållit stöd till WHO i att stärka det globala arbetet mot antibiotikaresistens och att placera frågan högt upp på agendan.

Narkotikabruket i Sverige beräknas ha kostat samhället minst 44 miljarder kronor år 2020. Det visar en uppdaterad beräkning som Folkhälsomyndigheten låtit göra. Genom förebyggande arbete kan samhället minska både lidande och kostnader av narkotikabruk.

Vi går med jämna mellanrum igenom våra publikationer för att säkerställa att innehållet är aktuellt. Nedan hittar du publikationer som har tagits bort under 2022. Om du ändå behöver ta del av publikationen kan du kontakta vår registrator med angivande av publikationens titel.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

De hbtqi-strategiska myndigheterna i Sverige samlas på Pride House för att tillsammans sprida kunskap om hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter.

Under 2023 fortsatte antibiotikaförsäljningen att öka i Sverige. Samtidigt fortsatte antibiotikaresisten att öka, och antalet fall med bakterier med ESBL-CARBA var det högsta någonsin. Det visar rapporten Swedres-Svarm 2023 från Folkhälsomyndigheten och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Sverige är beroende av och påverkas i allt större utsträckning av omvärlden. Det är därför nödvändigt att aktivt driva och delta i narkotikafrågor internationellt. Det långsiktiga målet med vårt internationella arbete är att bidra till en folkhälsobaserad syn på narkotika som utgår från mänskliga rättigheter.

Debattartikel, publicerad i Läkartidningen 2023-04-28.

Kommunernas arbete enligt alkohollagen

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Primärvårdskvalitet (PVQ) är ett nationellt system för kvalitetsdata i primärvården. Systemet ger stöd för vårdcentralerna att följa upp och förbättra sitt arbete. Uppföljning görs med hjälp av indikatorer inom olika sjukdomsområden. Samarbetsgrupp PVQ Strama är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten, Strama och Sveriges Kommuner och Regioner med syftet att samordna aktiviteter på nationell nivå…

I januari 2022 presenterade Folkhälsomyndigheten resultaten från det första årets utvecklingsarbete inom ramen för den nya stödstrukturen för det statliga folkhälsoarbetet. Under 2023 fortsätter utvecklingsarbetet. För uppföljningsdelen får bland annat flera nya indikatorer egna webbrapportblad.

Agenda 2030 är en FN-resolution med 17 globala mål och 169 delmål för att ställa om världen mot en hållbar utveckling.

Folkhälsa är en viktig drivkraft för att nå en hållbar regional utveckling.

Den fjärde fasen handlar om hur ni kan välja och anpassa en insats som har utvecklats av någon annan och som redan används.

Här presenterar vi olika uppdrag och projekt som vi arbetar med inom mat, fysisk aktivitet, övervikt och fetma.

Folkhälsomyndigheten ska undersöka 16–29-åringars sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter, SRHR, genom en enkät som skickas ut i höst. Resultaten från undersökningen kommer att användas som ett underlag för hälsofrämjande och förebyggande insatser inom området.

Tillsynen ska främja miljöbalkens syfte att uppnå en hållbar utveckling. Tillsyn innebär kontrollerande åtgärder som direkt syftar till att enskilda följer reglerna.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.