Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I denna rapport presenterar vi resultat från en undersökning av sambandet mellan skolbarns fysisk aktivitet och deras rapporterade psykiska hälsa.

En snabb systematisk litteraturöversikt (”rapid review”) som beskriver hur covid-19-pandemin har påverkat befolkningens hälsa. Rapporten vänder sig till dig som är aktör med uppdrag inom folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Vi utvecklar vår samverkan med ideella organisationer inom området alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS) utifrån ett folkhälsoperspektiv. Målet är att stärka den samlade kunskapen med erfarenheter och perspektiv från olika sammanhang.

Rapporten innehåller relevanta definitioner och en sammanställning av de olika mål och policyramverk som knyter an till miljörelaterad hälsa. Rapporten samlar även de uppföljningssystem som finns för miljörelaterad hälsa i Sverige i dag.

Folkhälsomyndigheten överlämnar nu förslag till regeringen som kan utgöra underlag för den fortsatta ANDTS-politiken. Det handlar bland annat om att skydda barn och unga, stärka förutsättningarna för landets regioner och kommuner, och att samordna ANDTS-arbetet med psykisk hälsa, suicidprevention och brottsförebyggande insatser.

Hälsokonsekvenserna av klimatförändringen väntas öka både globalt och i Sverige, framför allt genom att förstärka redan befintliga risker och sårbarheter. Fler och mer intensiva, extrema väderhändelser såsom värmeböljor och skyfall förväntas.

Rapporten ger kunskap om migranters upplevelser av att leva med hiv i Sverige, med fokus på mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet.

Detta informationsblad beskriver förebyggande perspektiv av rökfria miljöer. Det riktar sig till dig som kommunicerar om rökfria miljöer i din yrkesroll t.ex. på länsstyrelse och kommun eller i verksamheter som är ansvariga för att upprätthålla en rökfri miljö.

Faktabladet handlar om erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisning. Det bygger på resultat från undersökningen SRHR2017, en enkätstudie där personer i åldern 16–84 år fick svara på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). SRHR2017 visar att nästan en femtedel av befolkningen (19 procent) tycker att skolans sex- och samlevnadsundervisning har gett dem den kunskap som de behöver…

Denna rapport är framtagen inom ett regeringsuppdrag som syftar till att fördjupa kunskapen om hälsa och livsvillkor bland kvinnor med sämre socioekonomiska förutsättningar.

Denna rapport beskriver resultatet från en kartläggande litteraturöversikt om metoder som främjar hälsa och förebygger ohälsa bland hbtq-personer. Rapportens slutsats är att kunskapsläget är oklart. Samtidigt ger rapporten en övergripande bild av ett framväxande forskningsfält där preliminära effekter på hälsan identifierats, vilket ger en grund för fortsatt forskning om och utveckling av metoder och angreppssätt för hbtq-personers hälsa.

Syftet med kartläggningen är att översätta de globala målen till en svensk kontext och visa på synergierna mellan målen. Ambitionen är att bidra till ett mer effektivt och ändamålsenligt genomförande av agendan.

Rapporten redovisar vi resultaten från en kartläggande litteraturöversikt som undersökt hur begreppet socialt deltagande (eng. social participation) beskrivs och tillämpas i studier om flyktingar. Vi redogör också för sambandet mellan ett socialt deltagande och olika aspekter av psykisk hälsa.

Alla ska ha samma möjligheter till en god psykisk hälsa. I regionernas folkhälsouppdrag ingår att bidra till en jämlik psykisk hälsa – att minska stigmatisering gentemot personer med psykisk ohälsa och suicid utgör en viktig del av det främjande och förebyggande arbetet.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär.

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom pandemin. Rapporten är ett kunskapsunderlag framtaget för Sveriges deltagande i FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling (HLPF) 2021.

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av den åttonde undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 och de symtom som rapporterades.

Del i webbinarieserie: På detta webbinarium får vi ta del av flera föreningsdrivna projekt som alla bedrivs i den allra närmaste naturen och som syftar till att locka nya deltagare till friluftslivet och erbjuda social gemenskap för barn och unga.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Rapporten presenterar resultat från en omfattande registerbaserad studie om sambandet mellan utsatthet i barndomen och senare vård för psykiatriska tillstånd.

Denna rapport utgör en årlig lägesrapport avseende infektion med invasiva grupp-A-streptokocker i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den nationella. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, kliniska data, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

Rapporten bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2001. Mer fördjupade analyser kommer att publiceras senare och de internationella resultaten publiceras i en separat rapport från WHO.

Temat för tobaksfria dagen 2024 är ”Skydda barn och unga från tobaksindustrins påverkan”. Dagen, World No Tobacco Day, anordnas av Världshälsoorganisationen WHO och infaller den 31 maj varje år. Dagen syftar till att uppmärksamma vikten av att förebygga tobaks- och nikotinbruk.