Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En stor del av det hälsofrämjande och narkotikaförebyggande arbetet i Sverige sker på lokal nivå i kommunerna, där insatserna oftast koordineras av lokala ANDT-samordnare. Majoriteten av de svenska kommunerna genomför hälsofrämjande universella åtgärder och även insatser riktade till grupper och individer.

Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831). Här presenteras nationella och regionala scenarier för smittspridning av covid-19 fram till och med den 20 januari 2022. I rapporten återfinns också en sammanställning av relevanta smittskyddsåtgärder utifrån den simulerade utvecklingen.

Denna rapport bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2005, inom ramen för tvärsnittsundersökningen Skolbarns hälsovanor. Undersökningen äger sedan 1985/86 rum vart fjärde år och genomförs i ett flertal länder, senast i ett drygt 40-tal länder,inom ramen för ett WHO-samarbete. I denna rapport finns därför även vissa uppgifter från tidigare år. Internationella jämförelser publiceras dock i en separat rapport utgiven av WHO.

Målet med Sveriges alkoholpolitik är att främja folkhälsan genom att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Förebyggande arbete bidrar till målet genom att påverka tillgång och efterfrågan till alkohol. Det förebyggande arbetet kan också bidra till att stärka skyddsfaktorer och motverka riskfaktorer.

Kunskapssammanställningen identifierar och beskriver de åtgärder som bör prioriteras av de undertecknande myndigheterna för att minska antalet sjukdomsfall av personer som smittats av campylobacter i Sverige.

Barn och ungdomar behöver en meningsfull fritid för att må bra. Satsningen på ett Fritidskort ska öka möjligheterna att delta inom idrott, kultur, friluftsliv och övrigt föreningsliv.

Kartläggande litteraturöversikt av svensk forskning som publicerats om matmiljö i Sverige. Matmiljö kan definieras som den del av ett livsmedelssystem där människor interagerar med systemet för att välja vad de ska köpa, tillaga och äta.

Vi bjuder in till digital dialog om kommuners möjlighet att bidra till barn och ungas fysiska aktivitet och att äta hållbart och hälsosamt. Dialogen är uppdelad på två digitala möten.

Den här rapporten har undersökt hur sexuellt samtycke förstås, praktiseras och upplevs i sexuella relationer bland vuxna i Sverige idag. Rapporten är baserad på en kvalitativ intervjustudie med 31 sexuellt aktiva personer 23–61 år där de flesta identifierar sig som heterosexuella.

Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt har gemensamt tagit fram en strategi för arbetet med cryptosporidiuminfektion. Rapporten listar de åtgärder som myndigheterna anser som särskilt angelägna för att minska risken för cryptosporidiuminfektion hos människa.

Med utgångspunkt i ungdomars egna behov främjar och stödjer ungdomsmottagningarna psykisk hälsa. Det är ett unikt arbetssätt som kompletterar insatser från andra aktörer. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.

Resultaten i rapporten pekar på att personer som lever med hiv rapporterar hög livskvalitet och nöjdhet med livet som helhet. Samtidigt framgår att livet med hiv kan innebära olika utmaningar, såsom att inte kunna vara så öppen med sin hivstatus som man önskar. Det kan kopplas till hivrelaterat stigma med oro över allmänhetens attityder.

I det här faktabladet beskriver vi hur ungdomsmottagningars arbetar med fokus på psykisk hälsa. Faktabladet vänder sig till dig som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser inom t ex en myndighet, region eller kommun.

Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.

Vi bjuder in till digital dialog om regioners möjlighet att bidra till barn och ungas fysiska aktivitet och att äta hållbart och hälsosamt. Dialogen är uppdelad på två digitala möten, men gärna med samma deltagare vid båda tillfällena.

Från och med den 1 januari 2023 omfattas tobaksfria nikotinprodukter av flera nya lagkrav. Kraven gäller både produkterna och förpackningarna, som ska märkas med hälsovarningar och innehållsdeklaration. De nya reglerna liknar de som sedan tidigare gäller för tobaksvaror och e-cigaretter.

Den psykiska hälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen. Faktorer som påverkar är bland annat kön, utbildning, socioekonomisk status, födelseland och sexuell läggning och könsidentitet. Dessa faktorer som påverkar den psykiska hälsan är viktiga att ta hänsyn till i det förebyggande arbetet.

Borlänge kommun i samarbete med Högskolan Dalarna.

Hälsa och ohälsa påverkas av människors livshistoria, levnadsvanor, livsvillkor och miljö samt det omgivande samhället. Sådana faktorer brukar kallas för bestämningsfaktorer för hälsa, och de kan ha stor betydelse för hur olika sjukdomar och psykisk ohälsa fördelas i befolkningen.

E-utbildningarna fungerar bäst i nyare, uppdaterade webbläsare, och vi rekommenderar därför Chrome, Safari och Edge i första hand.

Från och med den 1 januari 2024 ska tillverkare och importörer av tobaksfria nikotinprodukter anmäla sina produkter till Folkhälsomyndigheten, och rapportera sin försäljning årligen.

Folkhälsomyndighetens kärnverksamhet är folkhälsa, med utgångspunkt i de folkhälsopolitiska målområdena. Målområdena grupperar hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar årlig vaccination mot covid-19, inför höst- och vintersäsong, till samtliga personer 65 år och äldre samt till personer 18–64 år med ökad risk för allvarlig covid-19. Personer som är 80 år och äldre rekommenderas två doser per år.

Här finns kommunikationsmaterial, utbildningsmaterial och metodstöd som kan användas i arbetet med vaccinationer och vaccinationsprogram.

Vi har tagit fram kunskap om matmiljön i Sverige. Resultaten visar att vi dels behöver stärka kunskapen om matmiljön på många områden och att matmiljön behöver bli mer hälsofrämjande.