Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Olika samhällsförändringar sedan 80-talet har haft stor betydelse för utvecklingen av övervikt och obesitas (fetma) och nationella insatser har haft begränsad effekt.

På den här sidan finns våra publikationer inom mat, fysisk aktivitet, övervikt och obesitas.

Nationella riktlinjer för att förebygga övervikt och obesitas (fetma) är få. Det behövs ett större fokus på samhälleliga förutsättningar för en hälsosam viktutveckling.

Den 4 mars uppmärksammar Folkhälsomyndigheten Världsobesitasdagen, som i år har fokus på samhällets ansvar och förutsättningar. I Sverige fortsätter andelen unga vuxna med övervikt eller obesitas att öka, visar undersökningen Hälsa på lika villkor.

Hälsosam mat och regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för övervikt och obesitas (fetma). Insatserna behöver riktas till arenor och sammanhang där barn finns.

Övervikt och obesitas (fetma) har ökat sedan 80-talet och ökningen har varit särskilt snabb hos unga. Icke-smittsamma sjukdomar riskerar därmed att debutera tidigare.

Andelen förskolebarn med övervikt och obesitas (fetma) varierar mellan olika grupper barn och även mellan regioner, vilket visar på betydelsen av det tidiga livets villkor för den jämlika hälsan.

Ungefär vart fjärde skolbarn i lågstadieåldern har övervikt eller obesitas (fetma) och förekomsten ökar med åldern. Skolan är en arena som når alla barn och unga och har därmed en central roll i arbetet för en god och jämlik hälsa, både som utbildningsansvarig men också i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Mer än var femte ungdom i åldern 16–19 år har övervikt eller obesitas (fetma). Andelen har ökat över tid och är högre bland pojkar än bland flickor.

Här presenterar vi olika uppdrag och projekt som vi arbetar med inom mat, fysisk aktivitet, övervikt och obesitas.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Analyserad och kommenterad statistik om viktstatus, övervikt och obesitas (fetma) samt statistik i tabeller och diagram.

Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till dig som beslutar om åtgärder i skolan och fritidsverksamhet.

Målgruppen för rapporten är folkhälsosamordnare eller -strateger samt beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, men även olika professioner och forskare som har fokus på levnadsvanor, livsvillkor och samhälleliga förutsättningar.

Pojkar skattar sin hälsa högre, är mer tillfreds med livet och har färre hälsobesvär jämfört med flickor. Däremot är övervikt och fetma vanligare bland pojkar än flickor. Det är ungefär lika vanligt bland pojkar och flickor att ha en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.

Här hittar du korta filmer som beskriver olika aspekter av folkhälsa. Filmerna kan du till exempel använda som diskussionsunderlag i ditt arbete.

Faktabladet jämför självrapporterad och objektiv längd och vikt bland barn och unga från den internationella litteraturen och svenska undersökningar.

Alla gravida rekommenderas vaccination mot säsongsinfluensa efter graviditetsvecka 12. Gravida har en ökad risk att bli allvarligt sjuka på grund av influensa. Sidan har uppdaterats inför säsongen 2024–2025.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar årlig vaccination mot covid-19, inför höst- och vintersäsong, till samtliga personer 65 år och äldre samt till personer 18–64 år med ökad risk för allvarlig covid-19. Personer som är 80 år och äldre rekommenderas två doser per år.

Psykiatri Skåne i samarbete med Uppsala universitet och Göteborgs universitet.

Antalet rapporterade fall av kikhosta ökar i Sverige efter att ha legat på låga nivåer sedan år 2020. För de yngsta barnen kan kikhosta vara en livshotande sjukdom. Det är viktigt att förebygga kikhosta genom att skydda små barn mot smitta och genom vaccination av spädbarn och gravida.

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka vanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn? Det tar Folkhälsomyndigheten reda på genom undersökningen Skolbarns hälsovanor.

Här har vi samlat ett urval av material om ANDTS, fysisk aktivitet och matvanor.

Vi går med jämna mellanrum igenom våra publikationer för att säkerställa att innehållet är aktuellt. Nedan hittar du publikationer som har tagits bort under 2023. Om du ändå behöver ta del av publikationen kan du kontakta vår registrator med angivande av publikationens titel.

Faktabladet, från Utblick Folkhälsa, riktar sig till beslutsfattare och andra som arbetar med hälsosamt åldrande och äldres psykiska hälsa. Det riktar sig exempelvis till dig som arbetar med vård och omsorg om äldre.