Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

De flesta sexuellt aktiva personer smittas någon gång i livet av HPV. Inom screeningen för livmoderhalscancer erbjuds kvinnor HPV-test som visar om det finns en pågående infektion, men dessa tester är inte allmänt tillgängliga i andra sammanhang. Tester för att se vilka HPV-typer man har varit infekterad med tidigare finns inte heller allmänt tillgängliga.

Män som har sex med män, transpersoner och personer med nedsatt immunförsvar, inklusive personer som lever med hiv, har på gruppnivå en ökad risk att smittas av HPV och utveckla cancer till följd av en HPV-infektion. Läs mer i Folkhälsomyndighetens kunskapsunderlag: Behov av och kostnader för vaccination mot humant papillomvirus (HPV) – Kunskapsunderlag…

Ja, vaccinerna mot HPV är godkända för både män och kvinnor, och de kan ge ett direkt skydd mot flera olika cancerformer som drabbar män, till exempel cancer i mun, svalg och ändtarmsöppning (anus). Vaccination av pojkar och män kan också bidra till minskad smittspridning och ge deras sexualpartners ett skydd mot HPV-infektioner.

För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att vården arbetar förebyggande och hälsofrämjande och att behandling utgår från patientens behov och möjligheter. Vården måste vara tillgänglig för alla som behöver den.

Det svenska barnvaccinationsprogrammet är ett allmänt program som erbjuder alla barn skydd mot elva sjukdomar.

Nej, elevhälsan kan inte neka vaccination av flickor och pojkar under 18 år som går i skolan och som omfattas av vaccinationsprogrammet mot HPV. Huvudmannen för elevens utbildning är skyldig att erbjuda kompletterande vaccinationer (inklusive mot HPV) upp till 18 års ålder. Detta gäller sedan den 1 juni 2016 och följer av 6 § Folkhälsomyndighetens…

Årsrapporten för barnvaccinationsprogrammet beskriver utfallet av det nationella vaccinationsprogrammet för 2020 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av de sjukdomar vi vaccinerar mot och de rapporterade biverkningarna. Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska

Följande frågor och svar om vaccinationer är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade.

Frågan om vaccinationer skulle kunna ge sjukdomar som upptäcks först efter lång tid vållar ibland oro. Om alla människor vaccineras kan allt som händer efter vaccination påstås vara orsakat av vaccinationen.

Vi går med jämna mellanrum igenom våra publikationer för att säkerställa att innehållet är aktuellt. Nedan hittar du publikationer som har tagits bort under 2024. Om du ändå behöver ta del av publikationen kan du kontakta vår registrator med angivande av publikationens titel.

Barnvaccinationsprogrammet i Sverige har fungerat bra trots pandemin, men det har inte varit utan ansträngning. Tack vare barnhälsovården, elevhälsan och inte minst föräldrarna har de allra flesta barnen fått sina vaccinationer i tid. Nu startar WHO:s vaccinationsvecka som syftar till att öka

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och beskriver Folkhälsomyndighetens pågående och möjliga kommande utredningar om nya eller ändrade vaccinationsprogram.

Information om vaccinationsprogrammet genom tiderna finner du här nedan. Att vi i tabellen inte alltid anger exakta årtal beror på att vaccineringen började vid olika tidpunkter i olika delar av landet.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Elevhälsan är inte skyldig att erbjuda kompletterande vaccinationer till elever över 18 år, så beroende på lokala rutiner och förutsättningar kan ungdomar behöva vända sig till en vårdcentral eller vaccinationsmottagning och själv bekosta resterande doser.

I år firar WHO:s globala vaccinationsprogram 50 år. Programmet har bidragit till att rädda miljontals liv världen över, och i Sverige beräknas att vaccination av barn har förebyggt runt en och en halv miljon fall av mässling, kikhosta, påssjuka och polio.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Vägledningen har tagits fram för att ge stöd vid vaccination enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. I publikationen beskriver vi allmänna principer vid vaccination samt ger råd om hur vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet kan planeras.

Det nationella vaccinationsregistret (NVR) används sedan år 2022 för uppföljning av vaccinationstäckning för alla vaccinationer som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Ett informationsblad på uzbekiska till föräldrar som kort beskriver sjukdomarna som ingår i vaccinationsprogrammet för barn och ger en överblick av vilka vaccinationer som ges vid vilken ålder inom BVC och elevhälsan.