Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

This is a report on sexual and reproductive health and rights (SRHR) and STI prevention among young people and young adults (16-29 years) living with HIV in Sweden. The report is based on a survey conducted in 2018. The starting point is the Public Health Agency of Sweden’s work on the national HIV

Rapporten ger en övergripande bild av kunskapsläget om universella arbetsplatsbaserade interventioner som syftar till att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet. Resultaten bygger på en kartläggande litteraturöversikt och tyder på att det finns goda möjligheter att få både kortsiktiga och mer

Denna systematiska litteraturöversikt är en sammanställning av vetenskapligt publicerade studier som rör metoder för att förebygga spelproblem, med metaanalyser av de områden där detta var möjligt.

Denna rapport är en litteraturöversikt av internationell forskning främst från USA. Rapporten är ett kunskapsunderlag om intersektionellt stigma, dvs. hivstigma, rasism och exkludering och dess konsekvenser på icke-vita hbtqi-personers hälsa och hivprevention.

Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande ger rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning. Det övergripande budskapet är att all rörelse räknas.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Den här litteraturöversikten sammanfattar det aktuella kunskapsläget när det gäller hiv- (humant immunbristvirus) och STI (sexuellt överförda infektioner) -preventiva insatser som är riktade till migranter, vilka är en viktig målgrupp enligt Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Rapporten kan användas som ett kunskapsunderlag inför framtida forskning och prioriteringar av förebyggande insatser inom området. Rapporten är till för personer som möter unga migranter, inom exempelvis hälso- och sjukvård, kommun, landsting, myndigheter och civilsamhällets organisationer. Den

Rapporten beskriver utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer jämfört med heterosexuella, perioden 2005–2012.

Rapporten innehåller en sammanställning av befintlig kunskap om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar i form av brukets omfattning, hälsorisker, sjukdomsbörda och dödlighet samt samhällskostnader. Skadeverkningarna beskrivs i relation till varandra utifrån vetenskaplig grund.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet,

Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Rapporten är baserad på en enkätstudie bland ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

I rapporten listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.

Rapporten redovisar vi resultaten från en kartläggande litteraturöversikt som undersökt hur begreppet socialt deltagande (eng. social participation) beskrivs och tillämpas i studier om flyktingar. Vi redogör också för sambandet mellan ett socialt deltagande och olika aspekter av psykisk hälsa.

Förslaget bygger på analyser och underlag som myndigheter, organisationer och föreningar har lämnat, breda dialoger med många aktörer verksamma inom området, till exempel representanter från kommuner och regioner samt vägledande principer för arbetet inom området som pekats ut i internationella

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).