Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning. 

Rapporten är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa vaccination mot säsongsinfluensa i ett särskilt vaccinationsprogram till riskgrupper jämför med ingen vaccination.

Nej, Folkhälsomyndigheten rekommenderar i dagsläget inte någon vaccintyp framför den andra för barn. I åldersgruppen 2–17 år kan både inaktiverade och levande försvagade vacciner användas.

Tidslinjeverktyget som tidigare fanns på denna sida har upphört. Samtliga händelser som fanns i tidslinjen finns dock listade nedan.

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Det finns två vacciner mot rotavirus, båda är godkända sedan 2006. Vaccinerna består av levande försvagat virus.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Handlingsplanen har tagits fram av de 26 myndigheter och organisationer som ingår i den Nationella samverkansfunktionen för arbetet mot antibiotikaresistens. Den omfattar hälso- och sjukvård, folkhälsa, den yttre miljön, djurhållning, veterinärmedicin, livsmedel och forskning. Liksom tidigare ingår

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Den vaccinationsmottagning familjen vänder sig till ansvarar för att samplanera rese- och barnvaccinationerna. I princip gäller att de allra flesta resevaccinerna, även oralt vaccin mot kolera, kan ges samtidigt med barnvaccinerna. Om barnet är mer än nio månader gammalt kan också levande vaccin mot gula febern ges samtidigt med andra levande vacciner och samtidigt med övriga vacciner i vaccinationsprogrammet…

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Vanligt gammaglobulin innehåller bland annat antikroppar mot mässling, röda hund, påssjuka och vattkoppor. Dessa antikroppar kan försämra vaccinationssvaret efter MPR-vaccination (eller efter vaccination med andra levande vacciner). MPR-vaccin och varicellavaccin bör därför inte ges tidigare än tre månader efter en gammaglobulinspruta. Kombinationsvaccinet…

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Det finns två typer av tillgängliga vacciner mot säsongsinfluensa för barn i Sverige. Dels inaktiverade influensavacciner (i de flesta fall från 6 månader), dels det levande attenuerade (försvagade) influensavaccinet (LAIV) för barn från 2 till 17 år. De inaktiverade vaccinerna ges som injektion och LAIV som nässpray. Alla vaccinerna innehåller…

MPR-vaccin innehåller levande försvagade virusstammar av mässlings-, påssjuke- och röda hundvirus, samt hjälpämnen som aminosyror och sockerföreningar. Spårämnen av antibiotika kan förekomma. MPR-vaccin innehåller varken tiomersal eller aluminiumföreningar. Mer om innehållet i vacciner och tillverkningsprocessen: Innehållet i vaccin (Läkemedelsverket.se).

Det finns ingen anledning att avråda från vaccination av ett friskt barn. Om det inte finns någon kontraindikation så är det möjligt att vaccinera barn med något av de inaktiverade influensavaccinerna som godkänts för barn från 6 månaders ålder och med det levande försvagade vaccinet från 2 års ålder. Säkerhetsstudier…

Allvarliga reaktioner vid vaccination mot säsongsinfluensa är mycket ovanliga. De influensavacciner som ges med spruta kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Förstärkta vacciner ger något mer lokal reaktion än de andra inaktiverade vaccinerna. Vanliga eller mycket vanliga biverkningar från det levande…

Doseringen av vaccinerna beror på patientens ålder och vaccinationshistoria. Dosering av inaktiverade vacciner Inaktiverade standarddos vacciner ges som injektion och kan ges till vuxna inklusive gravida samt barn från 6 månaders ålder. Alla ges hel dos. Barn i åldern 6 månader till och med 8 år som tidigare inte har vaccinerats mot influensa behöver…

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten