Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Syftet med rapporten är att öka kunskapen om livsvillkor, livskvalitet och hälsa för grupperna bisexuella och pansexuella. Därtill ska resultat och förslagna insatser inspirera till att målgrupperna i högre grad arbetar med bi- och pansexuellas hälsa.

Denna rapport är framtagen inom ett regeringsuppdrag som syftar till att fördjupa kunskapen om hälsa och livsvillkor bland kvinnor med sämre socioekonomiska förutsättningar.

En kartläggande litteraturöversikt Litteraturöversikten syftar till att undersöka hur äldre upplever covid-19-pandemin när det gäller ensamhet, levnadsvanor och hälsa samt hur samhällets åtgärder för att minska smittspridningen har påverkat personer som är 70 år eller äldre. Exempel på interventioner som kan mildra effekterna av isolering…

Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Det är en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar som har genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86.

En digital lunchwebbinarieserie som baseras på Folkhälsomyndighetens tre nya studier om äldre hbtqi-personers livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall. Målgrupp för detta seminarie är beslutsfattare inom vård och omsorg.

En digital lunchwebbinarieserie som baseras på Folkhälsomyndighetens tre nya studier om äldre hbtqi-personers livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall. Målgrupp för detta seminarie är chefer och verksamhetsutvecklare inom vård och omsorg.

En digital lunchwebbinarieserie som baseras på Folkhälsomyndighetens tre nya studier om äldre hbtqi-personers livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall. Målgrupp för detta seminarie är chefer och verksamhetsutvecklare inom vård och omsorg.

En digital lunchwebbinarieserie som baseras på Folkhälsomyndighetens tre nya studier om äldre hbtqi-personers livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall. Målgrupp för detta seminarie är du som arbetar som biståndshandläggare eller verksamhetsnära med vård och omsorg för äldre.

En digital lunchwebbinarieserie som baseras på Folkhälsomyndighetens tre nya studier om äldre hbtqi-personers livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall. Målgrupp för detta seminarie är du som arbetar som biståndshandläggare eller verksamhetsnära med vård och omsorg för äldre.

En digital lunchwebbinarieserie som baseras på Folkhälsomyndighetens tre nya studier om äldre hbtqi-personers livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall. Målgrupp för detta seminarie är beslutsfattare inom vård och omsorg.

Folkhälsomyndigheten har i ett regeringsuppdrag kartlagt äldre hbtqi-personers livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall. Resultaten visar att äldre hbtqi-personer överlag beskriver en god hälsa, men att de har sämre hälsa jämfört med heterosexuella äldre.

På temat ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa under pandemin presenterades erfarenheter och framåtblickar, ungas röster om hur pandemin har påverkat dem och forskning om covid-19-pandemins konsekvenser för unga. Filmer från konferensen den 17 juni 2022.

Under 2021/2022 genomfördes den tionde datainsamlingen inom studien Skolbarns hälsovanor. Fler skolor än tidigare bjöds in för att resultaten ska kunna presenteras för varje region. Undersökningen visar hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det i skolan och hemma samt vilka levnadsvanor de har.

Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.

Folkhälsomyndighetens kärnverksamhet är folkhälsa, med utgångspunkt i de folkhälsopolitiska målområdena. Målområdena grupperar hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan.

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka levnadsvanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn?

Resultat från Skolbarns hälsovanor visar att dessa barn är mer utsatta för mobbning i skolan, något oftare har riskabla levnadsvanor och något mindre hälsosamma levnadsvanor än barn som bor på annat sätt. Detta innebär en ökad risk för ohälsa bland dessa barn.

Det finns många faktorer som har betydelse för människors hälsa och möjligheter i livet – allt från biologiska faktorer till levnadsvanor, livsvillkor och graden av delaktighet i samhället.

I detta faktablad sammanfattar Folkhälsomyndigheten en kartläggning av litteraturöversikter om livsvillkorens och levnadsvanornas påverkan på hälsan hos kvinnor i klimakteriet.

En viktig uppgift för Folkhälsomyndigheten är att följa upp folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Det gör vi för befolkningen i stort, men också för vissa grupper i befolkningen.

Här hittar du rapporter inom området nationella minoriteter och hälsa som har publicerats av Folkhälsomyndigheten. Det kan handla om hälsan hos en eller flera av minoriteterna judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer.

Barn som har en funktionsnedsättning anger i större utsträckning skolstress, sämre hälsa och att de har utsatts för mobbning än andra elever. Det visar en ny rapport där resultat sammanställts från undersökningen Skolbarns hälsovanor, bland barn i åldrarna 11, 13 och 15 år.

Vi behöver arbeta aktivt för att skapa jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Det är nödvändigt för att nå målet om en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Nästan tre av tio skolbarn har en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem. Det kan handla om till exempel diabetes, allergi, eksem eller adhd.

Smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin har inneburit förändringar i ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och levnadsförhållanden. Deras hälsa har trots detta förändrats i liten utsträckning under år 2021. Utvecklingen har inom flera områden fortsatt i samma riktning som innan pandemin. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.