Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En digital lunchwebbinarieserie som baseras på Folkhälsomyndighetens tre nya studier om äldre hbtqi-personers livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall. Målgrupp för detta seminarie är du som arbetar som biståndshandläggare eller verksamhetsnära med vård och omsorg för äldre.

En digital lunchwebbinarieserie som baseras på Folkhälsomyndighetens tre nya studier om äldre hbtqi-personers livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall. Målgrupp för detta seminarie är beslutsfattare inom vård och omsorg.

En digital lunchwebbinarieserie som baseras på Folkhälsomyndighetens tre nya studier om äldre hbtqi-personers livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall. Målgrupp för detta seminarie är chefer och verksamhetsutvecklare inom vård och omsorg.

En digital lunchwebbinarieserie som baseras på Folkhälsomyndighetens tre nya studier om äldre hbtqi-personers livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall. Målgrupp för detta seminarie är chefer och verksamhetsutvecklare inom vård och omsorg.

På temat ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa under pandemin presenterades erfarenheter och framåtblickar, ungas röster om hur pandemin har påverkat dem och forskning om covid-19-pandemins konsekvenser för unga. Filmer från konferensen den 17 juni 2022.

En ny rapport från Folkhälsomyndigheten visar att det finns stora kunskapsluckor inom forskningen när det gäller äldre hbtqi-personers hälsa och livsvillkor. Samtidigt visar rapporten att många äldre hbtq-personer känner oro för framtida vård och omsorg och att äldre sexuella minoriteter löper en högre risk för ofrivillig ensamhet.

Webbinarium inspelat den 22 september 2023. Om livsvillkor, livskvalitet och hälsa bland bisexuella under de senaste 20 åren.

Folkhälsomyndigheten har i ett regeringsuppdrag kartlagt äldre hbtqi-personers livsvillkor, levnadsvanor och hälsoutfall. Resultaten visar att äldre hbtqi-personer överlag beskriver en god hälsa, men att de har sämre hälsa jämfört med heterosexuella äldre.

Flera av de hbtqi-strategiska myndigheterna i Sverige samlas för första gången på Pride House den 31 juli för en gemensam seminariedag. Seminarierna är öppna för alla och ska sprida kunskap om arbetet med att stärka rättigheter, hälsa och livsvillkor för hbtqi-personer i hela landet.

Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.

Hur miljöfaktorer påverkar människors hälsa i olika grupper i befolkningen och hur miljöhälsan utvecklas är en viktig del i Folkhälsomyndighetens folkhälsoarbete.

Barn som har en funktionsnedsättning anger i större utsträckning skolstress, sämre hälsa och att de har utsatts för mobbning än andra elever. Det visar en ny rapport där resultat sammanställts från undersökningen Skolbarns hälsovanor, bland barn i åldrarna 11, 13 och 15 år.

De flesta samer i Sverige uppger att de har en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt finns det skillnader mellan samer och den övriga befolkningen i vissa hälsoutfall, livsvillkor och levnadsvanor. Det visar den första nationella folkhälsoundersökningen bland samer i Sverige.

Under 2021/2022 genomfördes den tionde datainsamlingen inom studien Skolbarns hälsovanor. Fler skolor än tidigare bjöds in för att resultaten ska kunna presenteras för varje region. Undersökningen visar hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det i skolan och hemma samt vilka levnadsvanor de har.

En viktig uppgift för Folkhälsomyndigheten är att följa upp folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Det gör vi för befolkningen i stort, men också för vissa grupper i befolkningen.

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

Här hittar du rapporter inom området nationella minoriteter och hälsa som har publicerats av Folkhälsomyndigheten. Det kan handla om hälsan hos en eller flera av minoriteterna judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer.

En ny enkät bland personer som lever med hiv visar att de generellt rapporterar en god livskvalitet, men det finns vissa utmaningar som påverkar livskvalitet, hälsa och livsvillkor. I Sverige lever cirka 8500 personer med hiv. Cirka 95 procent av dem har välbehandlad hiv med omätbara virusnivåer där hiv inte överförs vid sex.

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Mycket av ojämlikheten i hälsa beror på faktorer som går att påverka.

I detta faktablad sammanfattar Folkhälsomyndigheten en kartläggning av litteraturöversikter om livsvillkorens och levnadsvanornas påverkan på hälsan hos kvinnor i klimakteriet.

Det finns många faktorer som har betydelse för människors hälsa och möjligheter i livet – allt från biologiska faktorer till levnadsvanor, livsvillkor och graden av delaktighet i samhället.

Vi behöver arbeta aktivt för att skapa jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Det är nödvändigt för att nå målet om en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin har inneburit förändringar i ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och levnadsförhållanden. Deras hälsa har trots detta förändrats i liten utsträckning under år 2021. Utvecklingen har inom flera områden fortsatt i samma riktning som innan pandemin. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten.

Du kan även prenumerera på våra nyheter via RSS-flöden.

Under 2021 samlade vi in nya data till Swelogs – en av världens största undersökningar för att studera relationen mellan spel om pengar och människors hälsa. Syftet med Swelogs är att studera förändringar både i befolkningen i stort och i olika delgrupper.