Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Skolan är en viktig arena för att genomföra insatser som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa hos barn och unga. Psykiskt välbefinnande ökar även förutsättningarna för lärandet. Men skolan kan inte agera på egen hand.

I den här rapporten presenteras resultat från en kartläggande litteraturöversikt om insatser som getts av FHV för att förebygga eller minska psykisk ohälsa bland anställda. Rapporten är en uppdatering av en tidigare litteraturöversikt inom området från 2015.

I denna rapport presenterar vi resultat från en undersökning av sambandet mellan skolbarns fysisk aktivitet och deras rapporterade psykiska hälsa.

Rapporten handlar om i vilken utsträckning hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) förekommer inom nio yrkesutbildningar på högskolor och universitet i Sverige. Rapporten bygger på en kartläggande studie av yrkesbeskrivningar, utbildningsplaner och kursplaner.

The national action programme adopted by the Swedish Parliament in 2008 contains nine strategic areas of action to reduce the incidence of suicide. This brochure provides examples of what initiatives can be used in order to achieve this goal, and is directed at everyone working on, or about to

Rapporten beskriver resultaten från en studie i Västerbottens län där föräldrar till 5 163 treåringar under 2014–2016 fått svara på 31 frågor för att undersöka socioemotionell förmåga hos deras barn.

The prevalence of overweight and obesity among children 6–9 years old is high and increases with age. These results were obtained from a survey of a representative sample in Sweden.

Faktabladet, från Utblick Folkhälsa, riktar sig till beslutsfattare och andra som arbetar med barn och ungas hälsa.

Resultaten pekar på ett oförändrat eller minskat psykiskt välbefinnande och en ökning av psykiska besvär jämfört med före pandemin. Effekterna är generellt små. Det visar en uppföljning av vår litteraturöversikt med studier från länder i Europa och Nordamerika. En studie från Sverige är inkluderad

The changing climate means that we can expect average temperatures to rise and heatwaves to become more common. High temperatures can be dangerous for everyone, but the following at-risk groups are particularly vulnerable: elderly people, those with chronic health conditions, people with

Rapporten handlar om insatser för att öka den fysiska aktiviteten i skolan och effekten på barns och ungas psykiska hälsa. Insatserna gäller exempelvis införandet av styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.

Denna rapport beskriver resultatet från en kartläggande litteraturöversikt om metoder som främjar hälsa och förebygger ohälsa bland hbtq-personer. Rapportens slutsats är att kunskapsläget är oklart. Samtidigt ger rapporten en övergripande bild av ett framväxande forskningsfält där preliminära

Vi har tittat på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer. Rapporten ska ge beslutsfattare underlag för att rikta uppmärksamhet och resurser åt de verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska

I den här rapporten presenterar vi resultat från en enkätstudie om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland nyanlända barn i Sverige. I studien ingick 2 559 barn i åldrarna 12–18 år som var födda i Afghanistan, Irak och Syrien. De hade beviljats uppehållstillstånd i Sverige och blivit

The recommendations for physical activity and sedentary behaviour apply to all population groups in Sweden, regardless of age, gender, cultural background, socioeconomic status, or disability.

The changing climate means that we can expect average temperatures to rise and heatwaves to become more common. High temperatures can be dangerous for everyone, but the following at-risk groups are particularly vulnerable: elderly people, those with chronic health conditions, people with

I den här rapporten sammanställs kunskap om skillnader i psykisk ohälsa mellan olika grupper av äldre personer (65 år och äldre). Av rapporten framkommer att det finns en betydande variation i fördelningen av psykisk ohälsa. Exempelvis har kvinnor mer psykisk ohälsa än män, och äldre personer med

MEDEL FÖRDELADE: Folkhälsomyndigheten fördelar medel i form av verksamhetsbidrag till ideella organisationer som bedriver arbete i syfte att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid, enligt förordning (2020:429) om statsbidrag till ideella organisationer inom området för psykisk

I detta faktablad presenteras de vanligaste och viktigaste begreppen inom området spel om pengar, till exempel spelproblem, riskabelt spelande och spelberoende. Syftet med bladet är att underlätta för läsare att förstå området spel om pengar och att kunna använda rätt terminologi.

Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till beslutsfattare och andra som arbetar med suicidprevention på nationell, regional eller lokal nivå.

Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till dig som är beslutsfattare, tjänsteperson eller praktiker som arbetar med skolfrågor, särskilt på lokal nivå, exempelvis rektor eller annan skolpersonal, eller tjänsteperson på barn- och utbildningsförvaltning.

I denna rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde vad unga personer gör och vad de upplever att de behöver för att främja sin psykiska hälsa.

På Världsdagen för psykisk hälsa publicerar Folkhälsomyndigheten statistik över den psykiska hälsan. De flesta barn och vuxna har gott psykiskt välbefinnande, men i alla åldrar finns tecken på psykisk ohälsa – och bland vuxna är det den yngsta och den äldsta åldersgruppen som utmärker sig mest.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.