Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Analyserad och kommenterad statistik om psykisk hälsa samt statistik i tabeller och diagram.

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.

På denna sida har vi samlat filmer och grafik inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Om stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa Allmänhetens stigmatisering Allmänhetens stigmatisering innebär att den negativa inställningen, eller attityden, till en viss grupp vanligen delas av flertalet i befolkningen (medvetet eller omedvetet). Sjävstigmatisering Personer som tillhör den stigmatiserade gruppen kan ta till sig allmänhetens attityder…

Du kan ta fram egen statistik över psykisk hälsa. På den här sidan visar vi ett flertal datakällor och hur du använder dem.

Handläggning pågår. Folkhälsomyndigheten fördelar medel i ett kombinerat organisations- och verksamhetsbidrag för 2025 till en eller flera nationella ideella organisationer som arbetar med samverkan mellan brukar-, anhörig- eller så kallade patientorganisationer inom området psykisk hälsa.

Handläggning pågår: Folkhälsomyndigheten fördelar medel i form av verksamhetsbidrag till ideella organisationer som bedriver arbete inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tillsammans med 24 andra myndigheter överlämnat ett förslag för en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention till regeringen. Här kan du läsa mer om vad förslaget innebär och hur arbetet har gått till.

Rapporten ger en övergripande beskrivning av nuläget inom området och lyfter viktiga aspekter av utvecklingen. Fokus ligger på det arbete som Folkhälsomyndigheten, men också andra aktörer, har bedrivit under 2020.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med frågor om psykisk hälsa i kommuner, regioner och organisationer.

I rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde psykiska besvär och psykiskt välbefinnande utifrån frågor som ingår i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och utifrån de ungas egna upplevelser och erfarenheter.

Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär har ökat i alla socioekonomiska grupper, när tonåringars uppfattning om familjens ekonomi används som mått. Resultaten visar också att besvären är vanligare bland tonåringar som uppger att de lever i

För dig som arbetar med frågor som rör psykisk hälsa och suicidprevention på lokal och regional nivå har vi samlat en del av det kunskapsstöd som finns på vår webbplats i en digital broschyr. Relaterad läsning Följa, utvärdera och stödja insatser inom psykisk hälsa och suicidprevention Psykisk hälsa och suicidprevention

Faktabladet ger en lägesbild av förekomst av och sociala skillnader i psykisk hälsa och behandling, samt exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre.

I rapporten presenteras resultat från en litteraturöversikt om skillnader i positiv psykisk hälsa. Resultaten tyder framför allt på skillnader i positiv psykisk hälsa mellan socioekonomiska grupper. Rapporten vänder sig till forskare och andra med intresse av fördjupande läsning om positiv psykisk hälsa och dess fördelning i befolkningen.

Psykiatriska kliniken vid Skellefteå lasarett i samarbete med Umeå universitet.

MEDEL FÖRDELADE: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av organisations- och verksamhetsbidrag till nationella ideella organisationer som arbetar med samverkan mellan brukar-, anhörig- eller så kallade patientorganisationer inom området psykisk hälsa.

MEDEL FÖRDELADE: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av organisations- och verksamhetsbidrag till nationella ideella organisationer som arbetar med samverkan mellan brukar-, anhörig- eller så kallade patientorganisationer inom området psykisk hälsa.

Faktabladet beskriver vad som är viktigt att tänka på i arbetet med att genomföra insatser för att minska stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Faktabladet riktar sig främst till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

I rapporten presenteras resultat från en studie om skillnader i positiv psykisk hälsa bland barn och unga i årskurs 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet. Rapporten vänder sig till forskare och andra med intresse av fördjupande läsning om positiv psykisk hälsa och dess fördelning bland barn och unga.

Föräldraskapets betydelse för ungas användning av alkohol, narkotika, tobak, spel om pengar (ANTS) och psykisk hälsa

MEDEL FÖRDELADE: Folkhälsomyndigheten fördelar medel i form av verksamhetsbidrag till ideella organisationer som bedriver arbete i syfte att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid, enligt förordning (2020:429) om statsbidrag till ideella organisationer inom området för psykisk hälsa och suicidprevention.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har i uppdrag att följa, utvärdera och stödja de insatser som kommuner och regioner genomför inom ramen för överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Alla ska ha samma möjligheter till en god psykisk hälsa. I regionernas folkhälsouppdrag ingår att bidra till en jämlik psykisk hälsa – att minska stigmatisering gentemot personer med psykisk ohälsa och suicid utgör en viktig del av det främjande och förebyggande arbetet.

Det här faktabladet summerar resultat från en systematisk översikt av översikter som undersöker om förebyggande insatser till familjer med psykisk sjukdom kan förbättra barnens psykiska hälsa och stärka skyddande faktorer.