Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten är ett kunskapsunderlag som riktar sig till personal på familjecentraler, forskare samt beslutsfattare och tjänstemän på lokal, regional och nationell nivå som arbetar för de små barnens hälsa, livsvillkor och levnadsvanor.

I rapporten presenteras resultat från en studie om skillnader i positiv psykisk hälsa bland barn och unga i årskurs 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet. Rapporten vänder sig till forskare och andra med intresse av fördjupande läsning om positiv psykisk hälsa och dess fördelning bland barn och unga.

Resultaten från undersökningen visar att den sexuella hälsan generellt sett är god i befolkningen, men skillnader i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter finns mellan grupper utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och sexuell identitet.

Rapporten är baserad på den första större enkätstudien bland unga och unga vuxna som lever med hiv i Sverige. Syftet är att ge aktuell kunskap om gruppens hälsoläge, kunskap, attityder och beteende avseende sexuell och reproduktiv hälsa. Översatt till engelska.

Rapporten beskriver utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer jämfört med heterosexuella, perioden 2005–2012.

Rapporten riktar sig till myndigheter, beslutsfattare, hälso- och sjukvården samt de av civilsamhällets organisationer som arbetar med SRHR-frågor och målgruppen personer som lever med hiv. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå behoven hos kvinnor som lever med hiv och de utvecklingsområden som finns inom den SRHR-relaterade hälso- och sjukvården.

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och praktik behöver ta hänsyn till kunskap om massmedier och kommunikation.

Den här litteraturöversikten sammanfattar det aktuella kunskapsläget när det gäller hiv- (humant immunbristvirus) och STI (sexuellt överförda infektioner) -preventiva insatser som är riktade till migranter, vilka är en viktig målgrupp enligt Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar.

En kvalitativ studie om erfarenheter av och reflektioner om sexualitet, relationer och internet Rapportens syfte är att ge fördjupad kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland målgruppen unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Rapporten bygger på kvalitativa intervjuer med män och kvinnor i åldrarna 16-31 år…

Rapporten handlar om hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland unga och unga vuxna (16–29 år) på statliga ungdoms- och LVM-hem. Den är baserad på en enkätstudie som genomfördes under 2016.

Denna rapport är en litteraturöversikt av internationell forskning främst från USA. Rapporten är ett kunskapsunderlag om intersektionellt stigma, dvs. hivstigma, rasism och exkludering och dess konsekvenser på icke-vita hbtqi-personers hälsa och hivprevention.

Rapporten presenterar resultaten från en kartläggning av ensamhet. Rapporten är en delredovisning av det regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten har att genomföra en kartläggning och ta fram ett förslag till en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser.

Rapporten ger kunskap om migranters upplevelser av att leva med hiv i Sverige, med fokus på mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet.

Guttmacher-Lancet-kommissionens rapport redogör för vad som återstår på agendan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och formulerar en utmanande och evidensbaserad vision för SRHR som bygger på mänskliga rättigheter.

Rapporten handlar om implementering. Här presenteras och diskuteras hur nya insatser, arbetssätt och produkter kan spridas och implementeras. När det nya, ibland efter många års utvecklingsarbete, bedöms som rimligt och lämpligt, förväntar man sig kanske att det ska börja användas relativt omgående.

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten översiktligt hur olika mått på psykisk hälsa har utvecklats, både före och under covid-19-pandemin, bland arbetslösa och sysselsatta, med fokus på åren 2014/2015–2021.

Denna rapport innehåller delar av resultaten från 2009/10 års undersökning och jämförelser med de föregående årens resultat, uppdelat på kön och ålder. Rapporten vänder sig till sakkunniga, praktiker och politiker inom området barn och ungas uppväxtvillkor.

Rapporten bygger på en intervjustudie med unga vuxna. Syftet med studien är att utforska hur och på vilket sätt menstruation och menstruationscykeln påverkar den allmänna hälsan bland unga vuxna med erfarenhet av menstruation i åldrarna 18–29 år.

Den här rapporten beskriver syfte och bakgrund till de 59 frågor som ingick i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) 2024.

Rapporten ger kunskap om erfarenheter av att leva och åldras med hiv bland personer över 65 år som lever med hiv i Sverige. Frågor som utforskas handlar om vad ett gott liv innebär för personer över 65 år som lever med hiv och vilka behov av vård och äldreomsorg som finns.

Rapporten innehåller relevanta definitioner och en sammanställning av de olika mål och policyramverk som knyter an till miljörelaterad hälsa. Rapporten samlar även de uppföljningssystem som finns för miljörelaterad hälsa i Sverige i dag.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar som har genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86. Den genomförs dessutom i närmare 50 länder i Europa, Nordamerika och Asien.

Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Det är en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar som har genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86.

Rapporten visar att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och levnadsvillkor, för vissa undergrupper finns inga studier alls. 

Rapporten visar att svenska skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år är tillfreds med livet, samtidigt som många rapporterar stress, psykiska och somatiska besvär.