Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna rapport publicerades 6 april 2023 och redovisar statistik till och med vecka 13, 2023.

Denna rapport publicerades den 2 februari 2024 och redovisar läget för calicivirus vecka 4 (22–28 januari).

Denna rapport publicerades 15 december 2022 och redovisar statistik till och med vecka 49, 2022.

Denna veckorapport publicerades den 9 januari 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 1 (30 december 2024–5 januari 2025).

Denna rapport publicerades den 8 maj 2024 och redovisar läget för calicivirus vecka 18 (29 april–5 maj 2024).

Denna rapport publicerades den 25 april 2024 och redovisar läget för calicivirus vecka 16 (15–21 april).

Denna rapport publicerades 26 januari 2023 och redovisar statistik till och med vecka 3, 2023.

Denna rapport publicerades den 23 maj 2024 och redovisar läget för calicivirus vecka 20 (13 maj–19 maj 2024).

Denna veckorapport publicerades den 23 januari 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 3 (13–19 januari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 12 december 2024 och redovisar läget för calicivirus vecka 49 (2 december 2024–8 december 2024).

Denna rapport publicerades den 13 december 2023 och redovisar läget för calicivirus vecka 49 (4–10 december).

Rapporten redovisar resultatet av en egenprovtagning av covid-19 i region Stockholm under perioden 26:e mars och 3:e april 2020. Resultaten visar att ca 2,5 % Stockholmarna bar på SARS-CoV-2, det virus som orsakar covid-19, i de övre luftvägarna vid tidpunkten för undersökningen.

Här kan du läsa om vårt arbete med att förebygga självmord samt hitta kunskap och statistik om suicid. Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Förutom att liv går förlorade leder suicid till omfattande psykiskt lidande och försämrad hälsa hos anhöriga och andra berörda.

Faktabladet sammanfattar Folkhälsomyndigheten resultaten från en multinationell observationsstudie. I studien undersöktes förekomsten av suicid i början av covid-19-pandemin, jämfört med antalet förväntade suicid, i totalt 21 länder. Sammanställningen visar att förekomsten av suicid tycks vara i

Här finns ett urval av mått på rörelse och resande i olika delar av Sverige och Norden. Om inget annat anges visas dagliga data som rullande 14-dagarsmedelvärden för att jämna ut förutsägbara och förväntade skillnader mellan veckodagar.

Folkhälsomyndigheten använder olika typer av syndromövervakning för att komplettera den traditionella sjukdomsövervakningen.

På denna sida finns information om i vilka regioner och kommuner som förekomsten av fästingburen hjärninflammation, TBE, är förhöjd. I dessa områden är det extra viktigt att skydda sig mot fästingar och man kan överväga att vaccinera sig. TBE förekommer även i andra kommuner.

Rapporten beskriver hur CASE (Computer Assisted Search for Epidemics) används på myndigheten och vilka erfarenheter användarna har av systemet.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör hälso- och sjukvård och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Folkhälsomyndigheten använder sig av ett antal olika övervakningssystem för att följa spridningen av influensa i Sverige. Texten är uppdaterad inför säsongen 2024–2025.

Faktabladet riktar sig främst till yrkesverksamma inom suicidprevention och psykisk hälsa och som har samordnande, planerande eller beslutande funktioner på nationell, regional eller lokal nivå.

Rapporten består av en systematisk översikt över olika förebyggande åtgärder och utbildningsinsatser. Den är skriven för personer som behöver fördjupad kunskap inom spelområdet.

Under pandemin följer Folkhälsomyndigheten hur människor förhåller sig till vaccinationen mot covid-19. Undersökningen genomförs med hjälp av en webbenkät som skickas ut varje månad. Enkäten innehåller frågor som rör kunskap, attityder och beteenden men även praktiska och strukturella aspekter om

Rapporten redovisar en studie som jämfört risken att diagnosticeras med covid-19 mellan aktiva och inaktiva medlemmar hos idrottsföreningen Friskis och Svettis Stockholm (F&S) under 2020. Resultaten tyder på att det i ett sammanhang där smittskyddsåtgärder vidtagits, inte finns något tecken på att

Rapporten visar att cirka 97 procent av befolkningen i nio av Sveriges regioner i mars 2023 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet.