Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Tillgången till narkotika är fortsatt hög i Europa och cannabis var under 2021 den vanligaste drogen både gällande beslag och användning. Globalt har tillgången till syntetiska droger och narkotikaklassade läkemedel ökat vad gäller utbud och olika varianter. Man ser även att användningen av

En av fem personer som dog i förtid under år 2022 hade minst en dödsorsak som kunde kopplas till bruk av alkohol, narkotika eller tobaksrökning. Det visar Folkhälsomyndighetens årliga uppföljning om tillgång, bruk och skador av ANDTS.

I detta faktablad presenteras förekomsten av förgiftningsolyckor bland vuxna 50 år och äldre. Resultaten visar att det finns ett samband mellan ohälsa och förgiftningsolyckor till följd av alkohol, narkotika och läkemedel. Resultaten visar även att förekomsten av förgiftningsolyckor skiljer mellan

Faktabladet riktar sig i första hand till beslutsfattare och personer som arbetar förebyggande, bland annat i kommuner, i regioner, på länsstyrelser samt på nationell nivå

Faktabladet innehåller information om VSN, en webbportal där offentliga aktörer kan dela information och kunskap om narkotika med medmålsättningen att förebygga narkotikarelaterade skador och dödsfall.

Användning av narkotika och narkotikaklassade läkemedel utan läkares ordination kan påverka både människor och samhället negativt. Här hittar du information om hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser av narkotikaanvändning.

Som en del i arbetet med att implementera ett nationellt varningssystem arbetar vi för att informationsutbytet genom VSN ska öka och spridas mellan fler aktörer. Genom att fler ansluter sig till VSN växer nätverket och systemets användarbarhet ökar.

Den här rapporten redovisar resultaten från en nationell, registerbaserad studie av förekomsten av avsiktliga och oavsiktliga förgiftningar som lett till sjukhusvård eller till dödsfall i gruppen 50 år eller äldre under perioden 2005-2009. Den undersöker också sambanden mellan olika mått på

En nordisk kartläggning av kliniskt prioriterade antibiotika med risk för otillräcklig tillgänglighet visar på osäker tillgång till ett flertal medicinskt viktiga antibiotika, speciellt smalspektrumantibiotika och barnformuleringar.

Målgrupp för rapporten är i första hand länsstyrelsernas och kommunernas ANDTS-samordnare samt ideella organisationer inom alkohol, narkotika, dopning och tobak eller närliggande områden. I andra hand beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå.

Här kan du läsa om de regler som gäller för dig som tillverkar, importerar, inför, bedriver handel med eller på annat sätt i din verksamhet hanterar alkohol, hälsofarliga varor, e-cigaretter, tobaksfria nikotinprodukter, tobaksvaror eller örtprodukter för rökning.

Rapporten sammanfattar Sveriges narkotikasituation under 2022 (delvis 2023) och innehåller till största del uppgifter som Folkhälsomyndigheten tillsammans med flera andra myndigheter rapporterat in till EU:s narkotikamyndighet, EMCDDA, år 2023.

Det finns åtgärder som kan minska skador och dödsfall av narkotika. Åtgärderna behöver kombineras med insatser på flera nivåer i samhället. Här kan du läsa om några åtgärder som är aktuella i Sverige.

Vi arbetar för att främja hälsa och förebygga ohälsa och andra problem relaterade till alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS). Det gör vi genom att förmedla kunskap, stödja genomförandet av ANDTS-politiken, genomföra tillsyn och reglera nya substanser.

Personer som använder narkotika har ofta lägre utbildning, lägre inkomst och står oftare utanför arbetsmarknaden jämfört med andra grupper. De och deras närstående rapporterar också sämre hälsa än resten av befolkningen.

Avdelningen tar fram och sprider kunskapsstöd om livsvillkorens och levnadsvanornas betydelse för hälsa och sjukdom. Vi utövar också tillsyn och ger tillsynsvägledning utifrån vissa skyddslagstiftningar och utreder klassificering av narkotika och hälsofarliga varor.

Under maj och juni pågår en europeisk webbundersökning för att få en bild av hur narkotika används i Sverige och Europa. I Sverige ingår även frågor om dopningsmedel. Undersökningen genomförs av Folkhälsomyndigheten i samarbete med EU:s narkotikamyndighet.

Sverige är beroende av och påverkas i allt större utsträckning av omvärlden. Det är därför nödvändigt att aktivt driva och delta i narkotikafrågor internationellt. Det långsiktiga målet med vårt internationella arbete är att bidra till en folkhälsobaserad syn på narkotika som utgår från mänskliga

Cannabis är den vanligaste narkotikatypen i Sverige. Användning kan leda till hälsomässiga och sociala problem för olika individer och olika befolkningsgrupper. Unga personer är en extra sårbar grupp.

Kunskapsstödet innehåller kunskap, internationella riktlinjer och hur man arbetar evidensbaserat och etiskt med substansanvändning i praktiken. Guiden riktar sig framför allt till samordnare men även till andra yrkesverksamma inom det hälsofrämjande och ANDTS-förebyggande området. 

Användning av narkotika kan resultera i negativa hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilda personen, dennes närstående och för samhället. Enligt en uppdaterad beräkning kostade narkotikabruket samhället minst 44 miljarder kronor år 2020. Genom att förebygga bruk av

Under 2021 minskade antalet dödsfall i Sverige som orsakas av narkotikaförgiftningar för fjärde året i rad. Utvecklingen tyder på att olika genomförda eller pågående insatser för att minska dödligheten har effekt.

Drygt var fjärde person som har en riskkonsumtion av alkohol, använder narkotika, tobak eller nikotin, eller har ett riskabelt spelande, har ett kombinerat bruk inom dessa områden. Inom denna grupp är också utsatthet och ohälsa vanligt. Det visar den nationella befolkningsundersökningen, Hälsa på

Vi föreslår följande åtgärder för hur ett nationellt dopningsförebyggande arbete kan bedrivas framöver: Utveckla och förbättra tillgången på data för att möjliggöra ändamålsenlig uppföljning och analys. Utred om en nationell stödlinje bör inkludera dopning. Utveckla det generellt

Folkhälsomyndigheten är en statlig myndighet. Det innebär att det du skickar till oss via e-post, post eller fax i regel blir en allmän handling och kan begäras ut av vem som helst. Vid en begäran om allmän handling görs alltid en sekretessprövning.