Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Regeringen gav i slutet av maj 2020 Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell operativ plan för framtida vaccination mot sjukdomen covid-19, orsakad av det nya coronaviruset SARS-CoV-2. I den här slutredovisningen beskriver vi arbetet med prioriteringsordning, distribution och logistik, uppföljning och kommunikation.

På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten i samråd med Barnläkarföreningen och ”NPO barn och ungas hälsa” tagit fram ett underlag kring infektionskänsliga barn och covid-19 utifrån aktuellt kunskapsläge. Hos infektionskänsliga barn ser man ingen ökad risk för svår covid-19. Barn med infektionskänslighet behöver inte vidta särskilda förebyggande åtgärder i större utsträckning än för andra infektioner, för att förhindra svår covid-19.

Rapporten är en del av Folkhälsomyndighetens uppdrag att analysera utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer och hur dessa fördelas efter kön, etnisk eller kulturell bakgrund, socioekonomisk tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning och ålder.

Rapporten är en del av Folkhälsomyndighetens uppdrag att analysera utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer och hur dessa fördelas efter kön, etnisk eller kulturell bakgrund, socioekonomisk tillhörighet, sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning och ålder.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

I detta faktablad presenterar Folkhälsomyndigheten en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020. Faktabladet sammanfattar resultaten från rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? och riktar sig till dig som har uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att i nära samverkan följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa 2020–2023. I denna myndighetsgemensamma promemoria sammanfattas vårt arbete och våra slutsatser 2023. 

En snabb systematisk litteraturöversikt (”rapid review”) som beskriver hur covid-19-pandemin har påverkat befolkningens hälsa. Rapporten vänder sig till dig som är aktör med uppdrag inom folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Rapporten kan användas som ett kunskapsunderlag inför framtida forskning och prioriteringar av förebyggande insatser inom området. Rapporten är till för personer som möter unga migranter, inom exempelvis hälso- och sjukvård, kommun, landsting, myndigheter och civilsamhällets organisationer. Den vänder sig även till tjänstemän, beslutsfattare och forskare inom området. Undersökningen utfördes av Umeå Universitet på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram en nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det övergripande målet är en god jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen. Strategin innehåller även fyra långsiktiga delmål och sju åtgärdsområden. Sammantaget ska dessa bidra till måluppfyllelsen. Det övergripande målet och delmålen ska regelbundet följas upp utifrån ett antal indikatorer.

Det övergripande målet för svensk tobaks- och nikotinpolitik är att minska all användning av tobaks- och nikotinprodukter och förhindra att minderåriga börjar använda dessa produkter.

Alla medarbetare på Folkhälsomyndigheten bidrar till myndighetens arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Tillsammans arbetar vi med stort engagemang för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Genom att ta vara på kompetensen och engagemanget hos oss alla når vi längre i våra uppdrag.

Här presenterar vi olika uppdrag och projekt som vi arbetar med inom mat, fysisk aktivitet, övervikt och fetma.

Vår verksamhet styrs, vad gäller uppdrag, inriktning, mål och ekonomiska ramar, av vår instruktion och det årliga regleringsbrevet. Under året får vi också särskilda uppdrag från regeringen, med eller utan särskild finansiering. Återrapportering till regeringen sker i årsredovisningen och i särskilda redovisningar.

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att stödja den sexuella hälsan i Sverige. Vi genomför undersökningar om hälsa, relationer, sex och om mens, så att hälso- och sjukvården ska få bättre förutsättningar att ge rätt stöd. Målet är att alla ska ha lika möjligheter till en god sexuell och reproduktiv hälsa.

Länsstyrelsen i Västerbotten har genomfört ett pilotprojekt att utveckla metoder och arbetssätt för samordning av ett regionalt arbete för en god och jämlik hälsa. Folkhälsomyndigheten har haft i uppdrag att följa och stödja folkhälso­pilotens arbete. Ta del av slutrapport och material från projektet.

Folkhälsomyndigheten har till uppgift att följa och aktivt medverka i folkhälsoarbetet inom EU och internationellt. Samarbetet sker främst genom EU:s olika institutioner, Världshälsoorganisationen, WHO, och andra FN-organ.

Vi har regeringens uppdrag arbeta för ett samhälle fritt från dopning.

Nationella minoriteter i Sverige är judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer. Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att följa hälsan bland de nationella minoriteterna och då inkluderas urfolket samer. Myndigheten ska bidra till jämlika förutsättningar för en god hälsa.

Folkhälsomyndigheten, TLV och Läkemedelsverket fick i september 2021 ett gemensamt uppdrag av regeringen att kartlägga marknaden och identifiera insatser för att stärka tillgången till äldre antibiotika.

Vi har tagit fram en handlingsplan som samlar och vägleder det nationella arbetet med SRHR. Handlingsplanen stödjer genomförandet av SRHR-strategin och utgör en gemensam plattform för SRHR-arbetet i Sverige under perioden 2023–2033. Målgrupper för handlingsplanen är alla aktörer som har uppdrag och ansvar inom SRHR-området.

Avdelningen ansvarar för strategiskt och operativt stöd i kommunikationsfrågor kopplade till myndighetens uppdrag.

Länsstyrelsen i Stockholm har genomfört ett pilotprojekt om samordning och stärkta förutsättningar för regionalt arbete för en god och jämlik hälsa. Folkhälsomyndigheten har haft i uppdrag att följa och stödja folkhälso­pilotens arbete. Inom ramen för projektet har en rad underlag tagits fram, som kan vara intressanta för dig som arbetar lokalt och regionalt med frågor som berör folkhälsa.

Hbtqi-personer är ett samlingsbegrepp som innefattar homo- och bisexuella, transpersoner, queera personer och personer med intersexvariation. Personer med intersexvariationer ingår i vårt uppdrag sedan januari 2021, genom regeringens handlingsplan för hbtqi-personers lika rättigheter och möjligheter.