Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

På denna sida hittar du information om Folkhälsomyndighetens avslutade utredningar.

Barnvaccinationsprogrammet i Sverige har fungerat bra trots pandemin, men det har inte varit utan ansträngning. Tack vare barnhälsovården, elevhälsan och inte minst föräldrarna har de allra flesta barnen fått sina vaccinationer i tid. Nu startar WHO:s vaccinationsvecka som syftar till att öka möjligheterna till vaccination i världen.

Spridningen av luftvägsinfektioner i samhället fortsätter att öka enligt Folkhälsomyndighetens övervakning. Myndigheten ser ett ökat intresse för att vaccinera sig mot covid-19 och påminner om att personer som är 65 år och äldre samt yngre personer i riskgrupp rekommenderas att vaccinera sig. Det

Spridningen av luftvägsinfektioner ökar nu kraftigt i samhället, och det är viktigt att den som är sjuk stannar hemma och undviker nära kontakt med andra. Vaccination mot covid-19 och influensa är det bästa skyddet mot allvarlig sjukdom. Det är särskilt viktigt att personer som är 65 år och äldre samt yngre personer i riskgrupp vaccinerar sig enligt rekommendationerna.

Det finns två rotavirusvacciner godkända inom EU, RotaTeq® och Rotarix®. Vaccinerna godkändes i Europa 2006, och har varit tillgängliga i Sverige sedan dess. Båda vaccinerna består av levande, försvagat virus och ges som lösning i munnen.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men den kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Folkhälsomyndigheten bedömer att epidemin för RS-virus är igång för säsongen och spridningen väntas öka. RS-viruset innebär störst risk för spädbarn, äldre och vissa riskgrupper.

Vi går med jämna mellanrum igenom våra publikationer för att säkerställa att innehållet är aktuellt. Nedan hittar du publikationer som har tagits bort under 2024. Om du ändå behöver ta del av publikationen kan du kontakta vår registrator med angivande av publikationens titel.

Denna undersökning visar att cirka 97 procent av befolkningen i nio av Sveriges regioner i mars 2023 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet.

Rapporten visar att cirka 96 procent av befolkningen i nio av Sveriges regioner i mars 2023 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen kunde fastställas.

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Guiden ger stöd i arbetet att få förståelse för vilka faktorer som påverkar vaccinationstäckning och vaccinationsacceptans. Den ger även stöd i att lättare utveckla och genomföra både anpassade och breda insatser för att öka och behålla vaccinationstäckningen och acceptansen. Relaterad information

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Anteckningar från Folkhälsomyndighetens referensgrupp för nationella vaccinationsprogram, den 17 oktober 2022 (kl. 13:00–16:00).

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Rapporten visar att cirka 98 procent av befolkningen i nio av Sveriges regioner i april 2024 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen kunde fastställas.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Anteckningar från Folkhälsomyndighetens referensgrupp för nationella vaccinationsprogram, den 30 mars 2023 (kl. 10:00–16:00).

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och beskriver Folkhälsomyndighetens pågående och möjliga kommande utredningar om nya eller ändrade vaccinationsprogram.

Årsrapporten för barnvaccinationsprogrammet beskriver utfallet av det nationella vaccinationsprogrammet för 2020 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av de sjukdomar vi vaccinerar mot och de rapporterade biverkningarna. Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2023 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Rotavirus är ett mycket smittsamt tarmvirus som orsakar mag- och tarminfektion (gastroenterit). Rotavirus delas in i sju serogrupper (A-G), som i sin tur delas in i serotyper. Viruset binder sig till slemhinnan i övre delen av tunntarmen, där det förökar sig i epitelcellerna.

Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Dessa rekommendationer handlar om vilka preventiva åtgärder mot tuberkulos som är aktuella i Sverige och i en svensk kontext. De är tänkta att ge vägledning om vilka grupper som är aktuella för tuberkulos-screening och vilka förebyggande åtgärder…