Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Årsrapporten för barnvaccinationsprogrammet beskriver utfallet av det nationella vaccinationsprogrammet för 2020 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av de sjukdomar vi vaccinerar mot och de rapporterade biverkningarna. Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska

Rekommendationerna vänder sig framför allt till smittskyddsenheterna och hälso- och sjukvårdspersonal och är ett underlag för planering inom landsting/regioner.

Hälsokontroll, smittspårning och vaccination Dessa rekommendationer handlar om vilka preventiva åtgärder mot tuberkulos som är aktuella i Sverige och i en svensk kontext. De är tänkta att ge vägledning om vilka grupper som är aktuella för

En slutrapportering av regeringsuppdraget att genomföra samordnade nationella informationsinsatser om vaccination mot covid-19 riktade till allmänheten. Rapporten riktar sig även till tjänstemän och kommunikatörer vid nationella, regionala och lokala myndigheter.

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har sammanställt ett urval av lärande exempel från de insatser som regionerna har genomfört inom ramen för statens och SKR:s överenskommelser om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården.

Sammanfattande kunskapsunderlag för riskgruppsdefinition och förebyggande insatser, Version 2 Folkhälsomyndigheten har definierat riskgrupper bland barn och vuxna för allvarlig RS-virusinfektion. Publikationen presenterar riskgruppsdefinitioner för barn och vuxna samt och

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.

Rapporten handlar om elevhälsans arbete med att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt förebygga hiv och sexuellt överförbara infektioner (STI). Rapporten visar att SRHR är ett angeläget område för elevhälsan men att det finns oklarheter kring roller och mandat och

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Den nya stragegin betonar bland annat förebyggande insatser och tidig identifiering av hiv. Strategin, och den kommande handlingsplanen, ska bidra till att skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa. Den uppdaterade strategin utgår från den aktuella

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Information från Folkhälsomyndigheten

Den här systematiska översikten av översikter undersöker vilka effekter förebyggande insatser har på barnens hälsa och om de kan stärka skyddande faktorer för barnen. Rapporten ska fungera som stöd för prioriteringar för fortsatta insatser till barn i de här familjerna. Den ska också fungera som

Information från Folkhälsomyndigheten

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och