Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Anteckningar från Folkhälsomyndighetens referensgrupp för nationella vaccinationsprogram, den 17 oktober 2022 (kl. 13:00–16:00).

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men den kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Guiden ger stöd i arbetet att få förståelse för vilka faktorer som påverkar vaccinationstäckning och vaccinationsacceptans. Den ger även stöd i att lättare utveckla och genomföra både anpassade och breda insatser för att öka och behålla vaccinationstäckningen och acceptansen. Relaterad information

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Anteckningar från Folkhälsomyndighetens referensgrupp för nationella vaccinationsprogram, den 30 mars 2023 (kl. 10:00–16:00).

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Beslutsunderlag för användande av Nuvaxovid vid primärvaccination och påfyllnadsdoser till personer 18 år och äldre.

The Communicable Diseases Ordinance contains 13 criteria that form the basis of an investigation of vaccination programmes. This knowledge base is a scientific review based on these criteria. 

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Rapporten beskriver hur ramverket RE-AIM kan användas för att öka projekt- och rapportkvalitet vid hälsofrämjande insatser på befolkningsnivå.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Vaccination mot HPV infördes för att framförallt ge skydd mot livmoderhalscancer. Programmet omfattade därför till en början bara flickor. Genom åren ökade kunskapen om HPV-orsakade cancerformer som även drabbar män, och det är tydligt att vaccination mot HPV ger skydd mot dessa. Det finns också mer kunskap idag om den minskade smittspridningen…

Om du har vaccinerat dig mot HPV har du ett gott skydd mot de cancerformer som viruset kan orsaka, oavsett vilket vaccin du tagit, eftersom alla HPV-vacciner skyddar mot de virustyper (typ 16 och 18) som orsakar flest cancerfall. För de som redan är fullvaccinerade med två eller tre doser två- eller fyrvalent HPV-vaccin (Cervarix eller Gardasil) finns inga rekommendationer om…

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten