Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I denna rapport presenteras resultat från en undersökning bland familjerådgivare. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad familjerådgivarna har för erfarenhet av spelproblem bland sina klienter och att undersöka förutsättningar för att arbeta spelförebyggande inom familjerådgivningen.

I filmen möter vi barn i sex- och sjuårsåldern. De berättar vad de vet om alkohol och om hur vuxna använder alkohol. Filmen är tänkt att användas i utbildningssammanhang och i föräldragrupper med syftet att inspirera föräldrar till att diskutera föräldraskap och alkohol.

Guttmacher-Lancet-kommissionens rapport redogör för vad som återstår på agendan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och formulerar en utmanande och evidensbaserad vision för SRHR som bygger på mänskliga rättigheter.

Så utvecklar vi ett hållbart förebyggande arbete inom området alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar (ANTS) med stöd av kunskap om risk- och skyddsfaktorer.

Statistiska centralbyråns tekniska rapporter för den nationella folkhälsoenkäten, uppdelat per år. Rapporterna innehåller bland annat beskrivningar av tillvägagångssätt, hur urvalet gjorts, uppgifter kring viktberäkning och vad man bör tänka på vid användandet av materialet.

I september 2019 genomförde Folkhälsomyndigheten en nationell konferens i syfte att bidra till mer kunskap, möjlighet till erfarenhetsutbyte och visa på goda exempel i det förebyggande arbetet.

Rapporten ger kunskap om erfarenheter av att leva och åldras med hiv bland personer över 65 år som lever med hiv i Sverige. Frågor som utforskas handlar om vad ett gott liv innebär för personer över 65 år som lever med hiv och vilka behov av vård och äldreomsorg som finns.

Faktabladet riktar sig till dig som beslutar om eller arbetar med att ta fram underlag för att utveckla förebyggande insatser på lokal, regional och nationell nivå eller inom spelbolag.

Resultaten pekar på ett oförändrat eller minskat psykiskt välbefinnande och en ökning av psykiska besvär jämfört med före pandemin. Effekterna är generellt små. Det visar en uppföljning av vår litteraturöversikt med studier från länder i Europa och Nordamerika. En studie från Sverige är inkluderad

I detta faktablad beskriver vi vad stigmatisering är och vilka konsekvenser det har. Faktabladet riktar sig främst till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Detta informationsblad avser att i korthet beskriva vad man bör tänka på vid upphandling av tjänster för analys av legionella i samband med smittspårning samt ge viss generell information kring analyser och smittspårning. Informationen riktar sig framförallt till de kommuner som är i behov av kunskap inför upphandling av miljöanalyser.

Faktabladet sammanfattar resultatet från en litteraturöversikt som belyser hinder och möjligheter i arbetet med att införa och upprätthålla rökfria miljöer i skolan. Faktabladet vänder sig till dig som planerar, utvecklar och beslutar om hälsofrämjande och förebyggande insatser i skolan.

Vilka överväganden görs när antibiotika förskrivs inom den svenska slutenvården? Hur ser läkarna på sin egen kunskap om antibiotika och resistens? Vilka stöd och hinder upplever läkarna i sin förskrivning av antibiotika? Vad kan göras för att optimera antibiotikaanvändningen och minska onödig förskrivning? Denna rapport tar avstamp i och utgör ett försök att besvara dessa frågor.

Folkhälsomyndigheten följer den internationella forskningen om hur pandemin påverkar den psykiska hälsan i befolkningen och uppdaterar resultaten i takt med att nya studier publiceras. Den här publikationen sammanfattar de senaste resultaten från studier, där deltagarna har tillfrågats vid minst

Faktabladet beskriver vad som är viktigt att tänka på i arbetet med att genomföra insatser för att minska stigmatisering av personer med psykisk ohälsa. Faktabladet riktar sig främst till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende Metodbeskrivningen vänder sig till dig som praktiskt ska utföra mätning av vårdrelaterade infektioner, riskfaktorer och antibiotikaanvändning på särskilt boende. Här hittar du fördjupad information om vilka frågor som ingår och en beskrivning av vad som efterfrågas i mätningen. Syftet med HALT är att…

Denna rapport är framtagen inom ett regeringsuppdrag som syftar till att fördjupa kunskapen om hälsa och livsvillkor bland kvinnor med sämre socioekonomiska förutsättningar.

Varje rörelse räknas handlar om vardagsrörelsen och i boken ges tips på hur stillasittandet kan brytas till fördel för mer rörelse i vardagen. Boken ger en kort inblick i vad forskningen säger om varför det är så viktigt samt hur aktuella rekommendationer om fysisk aktivitet ser ut och hur mycket vi rör oss nu för tiden.

Rapporten ger en bild av användningen bland elever i årskurs nio i förhållande till olika bakgrunds-, individ- och omgivningsfaktorer.

Rapporten presenterar en lägesbild av förekomsten av rökning på svenska skolgårdar och vilka metoder som används för att mäta förekomsten. Här kan du också läsa mer om vad som kan vara bra att tänka på om du själv planerar att genomföra en kartläggning av förekomsten av rökning. Faktabladet vänder sig till dig som arbetar med tobakstillsyn eller tobaksförebyggande arbete i skolan.

Rapporten vänder sig bland annat till dem som arbetar med folkhälsa, socialt utsatta grupper eller samhällsplanering och som är intresserade av att få en sammanfattad bild av hur den psykiska hälsan är fördelad i Sverige och vilka underliggande processer som möjligtvis förklarar den ojämna

Fritidskortet är en satsning från regeringen där flera myndigheter och organisationer jobbar tillsammans för att stärka barns och ungdomars fysiska och psykiska mående. Fritidskortet ska bidra till en meningsfull fritid för barn och ungdomar.

Tidsangivelserna bygger på en sammanvägning av vad forskningen visar om digitala mediers påverkan på barn och ungas hälsa, och vad man vet om vad barn och unga behöver för att må bra och utvecklas. Vissa forskningsstudier finner skadliga effekter redan efter en halvtimmes daglig användning, och i andra ser man negativa hälsoeffekter först…

Folkhälsomyndigheten har ett nära samarbete med sjukvården, regionala smittskyddsenheter och internationella organisationer såsom WHO och europeiska smittskyddsenheten ECDC. Om ett misstänkt fall upptäcks i Sverige kommer patienten att isoleras och behandlas enligt etablerade rutiner för

Rekommendationerna handlar om skärmanvändning på fritiden, exempelvis sociala medier, videoklipp, streamade filmer, tv och dataspel. Att lyssna på musik, radio, poddar eller att läsa e-böcker tas inte upp i rekommendationerna, och inte heller skolrelaterad skärmanvändning, hjälpmedel till barn och