Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Efter covid-19 ville vi ta reda på hur barn och unga upplevde pandemin för att kunna dra lärdomar inför framtida pandemier eller andra samhällskriser. Barn och unga har själva fått berätta vad de tyckte om covid-19 genom intervjuer, teckningar och gruppdiskussioner.

Att hantera och minska risken för konflikter handlar om att fundera på vad som orsakar konflikter och bråk, och vilka strategier vi ska använda då. Det handlar också om att komma överens om gemensamma regler och kunna diskutera skärmtid och innehåll i digitala medier utan att bli osams.

Bestämmelser om vem som får besluta om lagar och andra bindande regler (normgivningsmakten) finns i regeringsformen 8 kapitlet.

Här hittar du korta filmer som beskriver olika aspekter av folkhälsa. Filmerna kan du till exempel använda som diskussionsunderlag i ditt arbete.

Informationsbladet kan användas som stöd i mötet mellan patient och läkare eller mellan patient och sjuksköterska i samband med besök på vårdcentral.

I rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde psykiska besvär och psykiskt välbefinnande utifrån frågor som ingår i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och utifrån de ungas egna upplevelser och erfarenheter.

Balans i vardagen handlar om att skärmanvändning inte ska ta för mycket tid från sådant som är viktigt att göra och sådant som man mår bra av. Det kan till exempel gälla att sköta skolan, sova bra, umgås med familj och vänner, ägna sig åt fritidsintressen (utanför skärmen) och röra på sig.

Rapporten är en studie för att få fördjupad kunskap om erfarenheter och upplevelser av kommunikation kring förhållningsregler och smittsamhet bland personer som lever med hiv. Detta i ljuset av den nya kunskapen om minimal smittsamhet vid välbehandlad hivinfektion.

På den här sidan finns information om egenkontrollen vid alkoholservering på särskilda boenden. Här finns råd kring vad ett egenkontrollprogram kan innehålla och vilka frågor det bör besvara.

Alla barn behöver balans i vardagen, med tid för alla grundbehov såsom sömn, fysisk aktivitet och relationer. Det kan vara svårt att uppnå, särskilt för barn och unga med funktionsnedsättningar. Många gånger hjälper det att göra flera små förändringar än en stor.

Här hittar du som arbetar med folkhälsa fakta, material och redskap för ditt arbete, samt exempel på hälsofrämjande och förebyggande insatser.

För dig som arbetar med frågor som rör psykisk hälsa och suicidprevention på lokal och regional nivå har vi samlat en del av det kunskapsstöd som finns på vår webbplats i en digital broschyr. Relaterad läsning Följa, utvärdera och stödja insatser inom psykisk hälsa och suicidprevention Psykisk

Skadedjur eller ohyra är ett allmänt uttryck för oönskade djur som kan innebära skada på egendom, obehag eller sjukdomsrisker. Enligt miljöbalken 9 kap 9 § är det fastighetsägaren som har ansvar över att bostäder och lokaler är fria från skadedjur. Även nyttjanderättshavaren har ett ansvar enligt miljöbalken.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.

Du kan rapportera om missförhållanden inom tobaksområdet som omfattas av vår tillsyn. Här kan du läsa om hur du använder Folkhälsomyndighetens externa rapporteringskanal.

I Jönköpings län har man lång erfarenhet av att arbeta med SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken). I det här faktabladet kan du läsa om utmaningar och framgångsfaktorer från socialtjänsten och polisen.

Det finns inget som hindrar fastighetsägare och andra som förfogar över lokaler/utrymmen/mark att införa rökfria miljöer utöver de som gäller enligt lag.

Att sprida kunskap om levnadsvanor och matvanor är en viktig del i både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Men hur kan man nå ut brett och skapa förändring? Tema folkhälsa har haft ett samtal med Malin Sand, dietist och folkhälsostrateg i Region Norrbotten, om hur hon använder olika kanaler för att nå ut till sina målgrupper.

Vägledningen kan användas av alla som arbetar med hivpreventiva projekt och insatser inom landsting, kommun och civila samhällets organisationer för att kvalitetssäkra arbetet inom hivprevention och få en tydlig bild av förutsättningarna för projektet att nå önskat resultat.

Presentationsmaterial Det här är presentationsmaterial du kan använda för rekommendationerna för barns och ungas skärmanvändning som beskriver vad rekommendationerna bygger på, vad de innehåller samt tips i vardagen. Materialet är i PDF-format. Det går även att…

I detta faktablad beskriver vi vad stigmatisering är och vilka konsekvenser det har. Faktabladet riktar sig främst till dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Faktabladet handlar om pornografianvändning och sexuell hälsa. Det bygger på resultat från undersökningen SRHR2017, en enkätstudie där personer i åldern 16–84 år fick svara på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). SRHR2017 visar att pornografianvändning är vanligare bland män än…

Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag.

En interaktiv arbetsbok som är speciellt utvecklat och utvärderat för att underlätta arbetet med att kvalitetssäkra hiv- och STI-preventivt arbete. Efter att frågorna har besvarats ger svaren en tydlig bild av projektets förutsättningar att nå önskat resultat.

Rekommendationen är att barn som är yngre än 2 år helst inte ska använda skärmar alls.