Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Övervikt och fetma beror på flertalet faktorer varav många har sin grund i vår biologi och genetik, eller i strukturella förutsättningar. Därför är de svåra att påverka som enskild individ.

Majoriteten av vuxna svenskar uppger en god eller mycket god hälsa men samtidigt uppger en hög andel sömnsvårigheter, ängslan, oro eller ångest, enligt Nationella folkhälsoenkäten 2024. Nu publiceras resultaten.

Faktablad med data från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor bland 11–15-åringar. Finns även på engelska.

Övervikt och fetma är en riskfaktor för att drabbas av ett flertal sjukdomar och är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår i Sverige.

Hälsosam mat och regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för övervikt och fetma. Insatserna behöver riktas till arenor och sammanhang där barn finns.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör individers möjligheter till kontroll, inflytande och delaktighet i samhället och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Ungefär vart fjärde skolbarn i lågstadieåldern har övervikt eller fetma och förekomsten ökar med åldern. Skolan är en arena som når alla barn och unga och har därmed en central roll i arbetet för en god och jämlik hälsa, både som utbildningsansvarig men också i det hälsofrämjande och förebyggande

Syftet med instruktionen är att vägleda behandlade läkare och läkare vid laboratorium hur anmälan till SmiNet ska ske avseende covid-19 fall som bekräftats genom påvisande av antigen från SARS-CoV-2, så kallat antigentest. Ny interimistisk version publiceras vid behov.

Målgruppen för rapporten är folkhälsosamordnare eller -strateger samt beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå, men även olika professioner och forskare som har fokus på levnadsvanor, livsvillkor och samhälleliga förutsättningar.

Världshälsoorganisationen arbetar för att virussjukdomarna hepatit B och C ska vara eliminerade som folkhälsohot till år 2030. Många personer i världen lever med hepatit B eller C utan att känna till det, något som uppmärksammas på Världshepatitdagen den 28 juli.

Vägledning som ska fungera som ett stöd för att organisera och säkerställa riskbedömning och hantering av spill av kroppsvätska från person med misstänkt eller verifierad smitta av ebola utanför sjukhus.

Sexuell och reproduktiv hälsa är en förutsättning för människors allmänna hälsa. Därför är SRHR också en nödvändig del i folkhälsoarbetet. Vi har i uppdrag att stödja och utveckla samhällets arbete för att alla människor ska ha samma möjligheter till en god sexuell och reproduktiv hälsa.

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom

Mötesanteckningar från Folkhälsomyndighetens Samverkansgrupp för vårdhygieniska frågor 2024-10-24.

Förslag till nordiskt samarbete om bättre och mer hållbar tillgång till antibiotika Folkhälsomyndigheten föreslår prioriterade åtgärder för att stärka tillgången till antibiotika som är lämpliga för samarbete på nordisk nivå. Ett

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

I detta faktablad sammanfattar Folkhälsomyndigheten en kartläggning av litteraturöversikter om livsvillkorens och levnadsvanornas påverkan på hälsan hos kvinnor i klimakteriet.

Faktabladet beskriver olika faktorer i matmiljön och deras betydelse för matkonsumtion och hälsa. Kunskapsläget om matmiljön, dess definitioner, begrepp och mätmetoder utvecklas kontinuerligt. Det är angeläget att få mer kunskap om hur matmiljön ser ut i Sverige för att till exempel bromsa

Denna broschyr är en komprimerad version av kunskapsunderlaget Vankomycinresistenta enterokocker – VRE och innehåller rekommendationer om hur sjukvården kan minimera spridningen av VRE. I den finner du ett uppslag i form av en checklista att sätta upp på lämpligt ställe.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Kartläggande litteraturöversikt av svensk forskning som publicerats om matmiljö i Sverige. Matmiljö kan definieras som den del av ett livsmedelssystem där människor interagerar med systemet för att välja vad de ska köpa, tillaga och äta.

Rapporten bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2001. Mer fördjupade analyser kommer att publiceras senare och de internationella resultaten publiceras i en separat rapport från WHO.

Här finns samlad information om aktuella vacciner och vaccinationer mot covid-19, riktad till vårdpersonal som utför vaccinationerna. Vägledningen uppdateras löpande.

Minnesanteckningar Samverkansgrupp för Stramaarbete 24 september 2024.