Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Clostridium difficile rapport, vecka 29 (15/7-21/7), 2013 Rapport om det aktuella bakterieläget Redaktionen Redaktör: Barbro Mäkitalo Innehåll Varje vecka sammanställs data från den frivilliga rapporteringen av C. difficile. Sedan oktober 2011 deltar samtliga 26 laboratorier i den frivilliga rapporteringen av C. difficile. De mikrobiologiska laboratorierna i Kronoberg och Blekinge har gått ihop under…

Clostridium difficile rapport, vecka 30 (22/7-28/7), 2013 Rapport om det aktuella bakterieläget Redaktionen Redaktör: Barbro Mäkitalo Innehåll Varje vecka sammanställs data från den frivilliga rapporteringen av C. difficile. Sedan oktober 2011 deltar samtliga 26 laboratorier i den frivilliga rapporteringen av C. difficile. De mikrobiologiska laboratorierna i Kronoberg och Blekinge har gått ihop under…

Clostridium difficile rapport, vecka 36 (2/9- 8/9), 2013 Rapport om det aktuella bakterieläget Redaktionen Redaktör: Barbro Mäkitalo Innehåll Varje vecka sammanställs data från den frivilliga rapporteringen av C. difficile. Sedan oktober 2011 deltar samtliga 26 laboratorier i den frivilliga rapporteringen av C. difficile. De mikrobiologiska laboratorierna i Kronoberg och Blekinge har gått ihop under…

Clostridium difficile rapport, vecka 40 (30/9-6/10), 2013 Rapport om det aktuella bakterieläget Redaktionen Redaktör: Barbro Mäkitalo Innehåll Varje vecka sammanställs data från den frivilliga rapporteringen av C. difficile. Sedan oktober 2011 deltar samtliga 26 laboratorier i den frivilliga rapporteringen av C. difficile. De mikrobiologiska laboratorierna i Kronoberg och Blekinge har gått ihop under…

Clostridium difficile rapport, vecka 44 (28/10-3/10), 2013 Rapport om det aktuella bakterieläget Redaktionen Redaktör: Barbro Mäkitalo Innehåll Varje vecka sammanställs data från den frivilliga rapporteringen av C. difficile. Sedan oktober 2011 deltar samtliga 26 laboratorier i den frivilliga rapporteringen av C. difficile. De mikrobiologiska laboratorierna i Kronoberg och Blekinge har gått ihop under…

Den här publikationen är ett kunskapsstöd för kommuner och fastighetsägare i deras förebyggande åtgärdsarbete. Den berättar inledningsvis om hälsorisker och samhällets sårbarheter för värmeböljor. Därefter beskrivs faktorer som kan orsaka höga temperaturer i bebyggd miljö och hur man kan

Här finns de vanligaste frågorna med svar om skärmtid samt förklaringar och definitioner som nämns på våra sidor och i publikationer om digital media och hälsa.

Rapporten visar att cirka 98 procent av befolkningen i nio av Sveriges regioner i april 2024 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen kunde fastställas.

Rapporten "Risk- och skyddsfaktorer för problemspelande" presenterar resultaten från den första datainsamlingen i fördjupningsdelen av Swelogs (Swedish longitudinal gambling study). Fördjupningsstudien undersöker framförallt risk-, skydds- och återhämtningsfaktorer för problemspelande. Studien

Rapporten riktar sig främst till beslutsfat­tare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder för att förebygga ohälsa och uppnå en god och jämlik hälsa, till exempel i arbetet med

Det här är den tredje delen i rapportserien och täcker veckorna 24-44 2020. Rapporten innehåller en genomgång av läget globalt, i Europa och i Sverige avseende övervakningen av genetiska grupper. Rapporten visar fördelningen av genetiska grupper över tid samt analyserar förändringar av genetiska

Rapporten beskriver en metod för kartläggning av bebyggelse som riskerar att utveckla höga temperaturer. Metoden utgår ifrån de geografiska data om marktäckning som finns lätt tillgängliga för kommuner och länsstyrelser.

Primärvårdskvalitet (PVQ) är ett nationellt system för kvalitetsdata i primärvården. Systemet ger stöd för vårdcentralerna att följa upp och förbättra sitt arbete. Uppföljning görs med hjälp av indikatorer inom olika sjukdomsområden. Samarbetsgrupp PVQ Strama är ett samarbete mellan

Rapporten innehåller bland annat en kartläggning av hur de ingående antibiotikaprodukterna används i sjukvården samt en utvärdering av kostnaderna för pilotmodellen, samt Folkhälsomyndighetens sammanvägda bedömning av ersättningsmodellen och en rekommendation om att ersättningsmodellen bör

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Rapporten ger stöd till regionerna i upphandlingen av vacciner mot säsongsinfluensa inför säsongen 2021/2022. Ytterligare studier pågår och kunskapsläget kan komma att förändras framöver.

För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs att människor har jämlika livsvillkor. Dessa villkor och förutsättningar kallas ofta för hälsans bestämningsfaktorer.

Återrapportering av regeringsuppdraget att genomföra samordnade nationella informationsinsatser om vaccination mot covid-19 riktade till allmänheten. Rapporten riktar sig även till tjänstemän och kommunikatörer vid nationella, regionala och lokala myndigheter.

Sår och urinkateter är de vanligaste förekommande riskfaktorerna på särskilt boende och båda dessa innebär en ökad risk för VRI och antibiotikaanvändning hos vårdtagarna. Det visar årets HALT-mätning där 24 873 vårdtagare deltagit från 153 kommuner. Sammanställningen presenterar även tips, länkar

Denna undersökning visar att cirka 97 procent av befolkningen i nio av Sveriges regioner i mars 2023 hade antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet.

I rapporten redovisas hur du kan genomföra, illustrera och förstå analyser av ojämlikhet i förutsättningar för hälsa, och i hälsa, utifrån det folkhälsopolitiska ramverket.

I rapporten redovisas hur kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar med folkhälsoarbete i Sverige. Det handlar om organisatoriska förutsättningar, hur folkhälsoarbetet styrs, relevanta aktörer och hur de samverkar om folkhälsofrågor, samt vilka behov av stöd som önskas.

Resultaten från en intervjustudie bland personal inom äldreomsorg och hemtjänst visar hög acceptans för vaccination mot covid-19 hos en majoritet av de tillfrågade. Bland deltagarna hade åtta av tio redan hade vaccinerat sig eller planerade att göra det.

En sammanfattning på svenska av rapporten SWEDRES 2011.

Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär har ökat i alla socioekonomiska grupper, när tonåringars uppfattning om familjens ekonomi används som mått. Resultaten visar också att besvären är vanligare bland tonåringar som uppger att de lever i