Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under årliga epidemier (säsongsinfluensa) I vanliga fall används antiviraler i begränsad utsträckning. De erbjuds främst till patienter som av olika skäl riskerar att bli svårt sjuka av influensa om de får den. Personer som tillhör sådana så kallade riskgrupper har någon annan bakomliggande faktor,

Nej. I bland annat Danmark, Finland och USA har det gjorts stora epidemiologiska studier där man har jämfört förekomsten av autism och kronisk tarmsjukdom före och efter införandet av MPR-vaccination i respektive land. Inte i någon studie har man hittat något samband mellan vaccinationen och utveckling av någon av sjukdomarna. Världshälsoorganisationen…

Nej. Det finns inga paralleller mellan ökningen av allergisjukdomar under de senaste decennierna och användningen av vacciner i det svenska vaccinationsprogrammet. Om enskilda vacciner kan utlösa senare allergi är omdebatterat. Frågan har varit särskilt aktuell för kikhostevaccin som innehåller

Aluminiumsalter (aluminiumhydroxid eller aluminiumfosfat) ingår som ett adjuvans i de flesta inaktiverade vacciner för att stärka immunsvaret mot de antigen vaccinet ger skydd mot. Aluminiumsalter har använts i vacciner över 70 år. Mängden av aluminium som finns i vacciner är väldigt liten. Den

Hepatit E-virus är en av orsakerna till smittsam gulsot. Viruset utsöndras med avföringen och sprids främst via förorenat livsmedel eller vatten. Infektionen är ofta lindrig men kan i vissa fall leda till leversvikt eller kronisk sjukdom. Det finns 4 genotyper av hepatit E-virus. Genotyp 1 och 2

Information från Folkhälsomyndigheten

Misstankar om att MPR-vaccin skulle kunna orsaka autism tog fart i och med en studie publicerad 1998 i den vetenskapliga tidskriften The Lancet med efterföljande stor medial uppmärksamhet. Studien som var genomförd av en engelsk forskargrupp handlade om kronisk tarmsjukdom hos tolv barn med

Beskrivning av klinik och problematik Clostridioides difficile är en tarmbakterie som kan orsaka diarré (CDI) och livshotande pseudomembranös kolit, framför allt hos äldre individer som behandlas med antibiotika. Flera studier har visat att incidensen av CDI har ökat de senaste åren i Sverige och i en enkätstudie 2007 rapporterades incidenssiffror på…

Hepatit E-virus är en av orsakerna till smittsam gulsot. Viruset utsöndras med avföringen och sprids främst via förorenat livsmedel eller vatten. Infektionen är oftast lindrig men kan i vissa fall leda till leversvikt eller kronisk sjukdom. Det finns fyra genotyper av hepatit E-virus. Genotyp 1 och

Information från Folkhälsomyndigheten

Möte med tobaksindustrin 2016-11-30

Hepatit E-virus är en av orsakerna till smittsam gulsot. Viruset utsöndras med avföringen och sprids främst via förorenat livsmedel eller vatten. Infektionen är oftast lindrig men kan i vissa fall leda till leversvikt eller kronisk sjukdom. Det finns fyra genotyper av hepatit E-virus. Genotyp 1 och

Antalet fall med campylobacterinfektion minskade under 2006 med 11 % jämfört med 2005. Totalt rapporterades 6 078 fall varav 29 % smittades i Sverige. De inhemska fallen minskade med 20 %. Flertalet av de fall som rapporterades smittade i Sverige anmäldes under sommarmånaderna juni-augusti.

Kunskapsstöd – rökfria skolgårdar• Stöd för kommuner och skolan att förebygga tobaksbruk och utveckla arbetssätt för att främja rökfria skolgårdar Om kunskapsstödet Fotograf: Astrakan, Scandinav bildbyråKunskapsstödets målgrupper (förebyggande & tillsyn) (föräldrar)• I samverkan med länsstyrelserna

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Clostridium difficile halvårsrapport 2011 Förord Denna rapport utgör en halvårssammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat

1 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115002HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens allmänna råd om vaccination mot influensa1; beslutade den 1 juli 2015. Bakgrund

Information från Folkhälsomyndigheten

Dientamoeba fragilis är en tarmprotozo som är vanligt förekommande i hela världen. När D. fragilis upptäcktes för snart etthundra år sedan beskrevs den som en harmlös mikroorganism som inte orsakade sjukdom. På senare tid har studier visat att den i undantagsfall kan ge besvär i mag- och tarmkanalen.

Referens Utgår studien från en väldefinierad frågeställning och finns det en överensstämmelse mellan fråga och metod? Är urvalsstrategin lämplig? Är studiens kontext adekvat/lämplig för att studera fenomenet (rökfria/tobaksfria skolmiljöer) Är metoden för datainsamling lämplig? Är metoden för

Betalaktamaser med utvidgat spektrum, så kallade ESBL, är en typ av enzymer som medför resistens mot antibiotika som hör till grupperna penicilliner och cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen. Det innebär att den inte bara kan smitta mellan olika individer utan även kan

Mikrosporidios orsakas av en parasit som förekommer i hela världen. Det finns ett mycket stort antal arter beskrivna och alla slags djur inklusive däggdjur, fåglar, fiskar och insekter kan vara värddjur. Sjukdomen är sällan diagnosticerad i Sverige.

Mässling är en mycket smittsam virussjukdom som smittar via luften som droppar (aerosol) från person till person. Insjuknandet börjar med luftvägssymtom och hög feber och efter några dagar tillkommer hudutslag som sprider sig över hela kroppen. Komplikationer såsom öron- och lunginflammation samt

Utvärderingen består av en effektstudie, som har mätt andelen som använt dopning bland styrketränande på gym, och en kvalitativ studie där personal som arbetar med metoden och tränande har intervjuats för att undersöka hur metoden fungerar i vardagspraktiken.