Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör individers möjligheter till kontroll, inflytande och delaktighet i samhället och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

I rapporten beskrivs lärdomar från ett test med tio kommuner och regioner som, var för sig, skulle ta fram och införa ett nytt, lokalt anpassat, hållbart arbetssätt, där skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten samverkade på skolan, för barns och ungas psykiska hälsa.

Folkhälsomyndigheten har under 2022 haft i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att förebygga spelproblem genom att utveckla och sprida det nationella kunskapsstödet om spelproblem, verka för nationell samordning av spelförebyggande insatser och stödja huvudmännen i genomförandet av

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

Under 2021/2022 genomfördes den tionde datainsamlingen inom studien Skolbarns hälsovanor. Fler skolor än tidigare bjöds in för att resultaten ska kunna presenteras för varje region. Undersökningen visar hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det i skolan och hemma samt vilka levnadsvanor de har.

Den nationella folkhälsopolitiken slår fast att insatser i det tidiga livet, i mödra- och barnhälsovården samt under ungdomstiden, är viktiga för barns och ungas fortsatta möjligheter till god och jämlik hälsa genom hela livet.

En del barn lever med föräldrar och vårdnadshavare som brister i sin omsorgsförmåga på grund av beroendeproblem eller psykisk ohälsa, eller för att våld förekommer i familjen. Här beskriver vi Folkhälsomyndighetens arbete med att uppmärksamma och stödja dessa barn.

Arbete för ett hälsosamt åldrande bedrivs även internationellt vilket stärker och ger legitimitet till det arbete som bedrivs på nationell, regional och lokal nivå i Sverige. Här ges exempel på pågående arbete.

Fysiskt ansträngande arbete är vanligt i arbetslivet, samtidigt ökar stillasittandet inom många yrken. Oavsett om arbetet innebär mycket stående, stillasittande eller om det är fysiskt ansträngande så är det viktigt med rörelsevariation.

Covid-19-pandemin visade att många aspekter inom folkhälsoområdet kan påverkas under en pandemi. Förutom direkta konsekvenser på sjuklighet och dödlighet kan en pandemi påverka hälsan indirekt.

Här visas resultat från en kartläggning av folkhälsoarbetet på lokal och regional nivå som genomfördes under 2022. Resultaten visar en nulägesbild och kan användas som ett diskussionsunderlag för att stärka och utveckla det fortsatta folkhälsoarbetet, inom din organisation eller tillsammans med andra aktörer i länet.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tillsammans med 24 andra myndigheter tagit fram ett förslag till en ny strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, som nu överlämnas till regeringen. Den ska fungera som en gemensam plattform för hela samhällets arbete inom området de kommande tio åren, och stärka arbetet för en god psykisk hälsa i befolkningen.

Vägledningen beskriver de kommunala miljö- och hälsoskyddsnämndernas ansvar för hälsoskyddstillsyn i lokaler för vård och omsorg. Vägledningen har främst fokus på gränsdragningen för miljö- och hälsoskyddsnämndernas tillsynsansvar i dessa lokaler. Den ger också en kort orientering om ett antal

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör levnadsvanor och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Syftet med planen och programmet är att är de aktörer som vi bedriver tillsyn och marknadskontroll över ska känna till vilka aktiviteter vi planerar under 2024 och vilka lagkrav som gäller för dessa områden.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en kunskapssammanställning om legionella i miljön. Den är inriktad på både förebyggande arbete och hur miljöutredningar görs för att identifiera och hantera smittrisker.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Denna rapport publicerades den 16 december 2022 och redovisar influensaläget vecka 49 (5–11 december).

Denna rapport publicerades 19 maj 2023 och redovisar statistik till och med vecka 19, 2023.

Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Till det övergripande målet finns åtta målområden som är områden som har stor betydelse för människors livsvillkor.

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen generellt. Men inom vissa områden och för vissa grupper går utvecklingen åt fel håll. Mycket av ojämlikheten i hälsa beror på faktorer som går att påverka.

Den senaste statistiken från Folkhälsomyndigheten visar att de bekräftade fallen av covid-19 fortsatt minskar, men att spridningen av influensa och RS-virus ligger kvar på en medelhög nivå. Samtidigt ses en ökning i antalet fall av vinterkräksjuka.

Denna rapport publicerades den 26 maj 2023 och redovisar influensaläget vecka 19–20 (8–21 maj). Uppdaterad 27 juli 2023 med korrigering av datakälla för Region Norrbottens vaccinationstäckning.

Hälsoekonomisk utvärdering bedömer kostnader och hälsoeffekter ur ett nationalekonomiskt perspektiv i samband med resursanvändning inom hälso- och sjukvården.