Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

De tio friluftslivsmålen handlar om att genomföra åtgärder så att förutsättningarna för friluftslivsutövandet förbättras.

Under Järvaveckan den 31 maj 2024 bjöd vi in till ett seminarium med syfte att inspirera till fysisk aktivitet, näringsrik mat och kultur- och fritidsaktiviteter med fokus på unga.

Hälsosam mat och regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för övervikt och fetma. Insatserna behöver riktas till arenor och sammanhang där barn finns.

Att vara ute i naturen kan ge många hälsovinster för både den fysiska och psykiska hälsan. Tillgång till friluftsområden och möjlighet att utöva friluftsliv har därför en viktig roll för folkhälsan.

För dig som arbetar med frågor som rör psykisk hälsa och suicidprevention på lokal och regional nivå har vi samlat en del av det kunskapsstöd som finns på vår webbplats i en digital broschyr. Relaterad läsning Följa, utvärdera och stödja insatser inom psykisk hälsa och suicidprevention Psykisk

Hälsosamma levnadsvanor främjar en god hälsa. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors handlingsutrymme och möjligheter till hälsosamma levnadsvanor.

Forskningen visar att hög användning av digitala medier kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga upplever att de kan fastna i användandet på bekostnad av sömn, relationer och fysisk aktivitet. Det är några av slutsatserna i en ny kunskapssammanställning.

The recommendations for physical activity and sedentary behaviour apply to all population groups in Sweden, regardless of age, gender, cultural background, socioeconomic status, or disability.

Folkhälsomyndighetens har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 6 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Smittskyddsåtgärderna under covid-19-pandemin har inneburit förändringar i ungdomars och unga vuxnas livsvillkor och levnadsförhållanden. Deras hälsa har trots detta förändrats i liten utsträckning under år 2021. Utvecklingen har inom flera områden fortsatt i samma riktning som innan pandemin. Det

Filmer från webbinariet 28 april 2022. Under webbinariet presenterade forskare resultat kring hur skolfaktorer, mobbning och fysisk aktivitet påverkar barns och ungas mående. Även familjens socioekonomiska villkor samt nyanlända och asylsökande barns och ungas uppväxtvillkor belystes. Resultaten diskuterades i panelsamtal med myndigheter och organisationer.

Sveriges nationella minoriteter utgörs av judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. De nationella minoritetsspråken är jiddisch, romska (romani chib), samiska, finska och meänkieli.

Barn under 2 år bör inte använda digitala medier alls och äldre barn bör begränsa sin användning så att viktiga delar av livet inte trängs undan. En tumregel för skärmanvändning är max en till tre timmar per dag, beroende på ålder. Mobiler och surfplattor bör lämnas utanför sovrummet under natten.

I det här kunskapsunderlaget hittar du en lägesbild och exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre. Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt, men uppmärksammas inte tillräckligt. Både primärvården och äldreomsorgen är viktiga för att arbeta

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör levnadsvanor och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Mycket kan göras på regional och lokal nivå för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Här finns exempel på insatser inom olika områden.

I detta faktablad sammanfattar Folkhälsomyndigheten en kartläggning av litteraturöversikter om livsvillkorens och levnadsvanornas påverkan på hälsan hos kvinnor i klimakteriet.

Faktablad med data från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor bland 11–15-åringar. Finns även på engelska.

Vi bjuder in till digital dialog om kommuners möjlighet att bidra till barn och ungas fysiska aktivitet och att äta hållbart och hälsosamt. Dialogen är uppdelad på två digitala möten.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Avdelningen tar fram och sprider kunskapsstöd om livsvillkorens och levnadsvanornas betydelse för hälsa och sjukdom. Vi utövar också tillsyn och ger tillsynsvägledning utifrån vissa skyddslagstiftningar och utreder klassificering av narkotika och hälsofarliga varor.

Här hittar du material om fysisk och social planering och beredskap.

Faktabladet ger en lägesbild av förekomst av och sociala skillnader i psykisk hälsa och behandling, samt exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre.

På Världsfetmadagen presenterar Folkhälsomyndigheten ny data för övervikt och fetma i den vuxna befolkningen. Där synliggörs resultat för utvecklingen av olika svårighetsgrader av fetma. Sedan 2004 har det blivit dubbelt så vanligt med fetma grad 2 eller högre i den vuxna befolkningen och en ökning