Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare

Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt har gemensamt tagit fram en strategi för arbetet med cryptosporidiuminfektion. Rapporten listar de åtgärder som myndigheterna anser som särskilt angelägna för att minska risken för

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Sammanfattad kunskap om detektion, epidemiologisk typning, vårdhygien och behandling vid infektioner med Enterobacteriaceae med ESBL, inklusive ESBL-CARBA. Förslag på handläggning för diagnostik, behandling och vård av patienter som har infektioner orsakade av Enterobacteriaceae med ESBL eller som

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Sars lamslog delar av världen 2002-2003. Sedan utbrottet bringades under kontroll i bland annat Kina har inga humanfall av sars rapporterats sedan början av 2004. Utfall Inga fall av sars har rapporterats i Sverige under 2016. Tabellsamling – årsrapporter 2016 Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar Sjukdomsinformation om sars Severe Acute Respiratory Syndrome…

Information från Folkhälsomyndigheten

Infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet mot penicillin har varit anmälningspliktig enligt smittskyddslagen sedan 1996. Antalet rapporterade fall minskade stadigt från 896 under 1997 till 525 under 2002, men ökade därefter till 653 under 2004 och 654 under 2005. Antalet fall påverkas dock

Under 2008 rapporterades 52 fall av påssjuka. Diagnosen var laboratorieverifierad för endast 39 fall, och det är osäkert om de icke verifierade verkligen hade spottkörtelsvullnad orsakad av parotitvirus. Hälften av de insjuknade var födda 1980 eller senare (kohorter som har omfattats av den

0.01 JN604206 USA 13-09379 13-15778 13-11498 AB263405 Mongoliet JX090649 Ryssland 13-19995 13-20157 13-20158 FJ904346 Tunisia 13-09684 13-12939 13-13580 13-02232 13-15256-1 13-15256-2 13-20200 13-20776 13-15131 13-20585 HQ385247 Sudan 13-12388 13-15869 13-10841 12-15908 12-16703 12-16756 13-15085

Information från Folkhälsomyndigheten

Bakgrund Sars lamslog delar av världen 2002–2003 och det utbrottet bidrog till att utveckla ett bättre internationellt samarbete inom ramen för WHO:s internationella hälsoreglemente (IHR). De sista fallen sågs i Kina i början av 2004 och sedan dess har inga fall rapporterats. Sars orsakas av ett coronavirus, (en grupp av virus som även innefattar MERS-coronavirus…

Sars (Severe Acute Respiratory Syndrome) är en allvarlig luftvägsinfektion. Den orsakas av en typ av coronavirus, SARS-CoV, som ledde till sjukdomsfall i ett flertal länder under en kort period 2003.

Sedan vaccination mot mässling infördes i barnvaccinationsprogrammet 1982 upphörde cirkulation av mässlingvirus snabbt i Sverige. Mässlingsfall som inträffar i Sverige är sedan dess importfall och vid enstaka tillfällen sekundärfall till dessa. Hög vaccinationstäckning (>95 % för 2 doser)

Legionellabakterien sprids främst via vatten och kan ge svår lunginflammation. Det är framför allt äldre personer som insjuknar med legionellainfektion och i huvudsak män och personer med nedsatt immunförsvar. Eftersom allt fler i befolkningen blir allt äldre ökar risken att fler smittas. Många