Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten ansvarar för uppföljning av folkhälsopolitikens målområden. Två målområden handlar särskilt om barns och ungas livsvillkor: 1 Det tidiga livets villkor och 2 Kunskaper, kompetenser och utbildning. Här finner du information om våra undersökningar som vi använder för att följa barns och ungas hälsa över tid och för att identifiera områden där det kan behövas insatser för att främja barns och ungas hälsa.

Under 2021 samlade vi in nya data till Swelogs – en av världens största undersökningar för att studera relationen mellan spel om pengar och människors hälsa. Syftet med Swelogs är att studera förändringar både i befolkningen i stort och i olika delgrupper.

Du kan även prenumerera på våra nyheter via RSS-flöden.

Att kombinera bruk av ANTS är vanligare bland personer som uppger att de har ekonomiska problem, sämre allmän hälsa, psykiska besvär eller rapporterar olika former av sociala problem.

Internationell forskning visar att stigma kring hiv och rasism orsakar en högre grad av psykisk ohälsa och utsatthet hos icke-vita hbtqi-personer. Samtidigt kan socialt stöd minska dessa konsekvenser. Bland migranter i Sverige som lever med hiv kopplas de flesta utmaningarna snarare till den

Folkhälsomyndighetens kärnverksamhet är folkhälsa, med utgångspunkt i de folkhälsopolitiska målområdena. Målområdena grupperar hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan.

Vi har frågat Maria Linder som är regional utvecklingsdirektör i Region Västmanland om deras arbete med regional utveckling och folkhälsa. Två områden som ligger nära varandra och kan bidra till varandras framgång och resultat.

Små förändringar i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa – men en oro för att familjemedlemmar och äldre släktingar skulle bli allvarligt sjuka eller dö i covid-19. Det är några av resultaten i en undersökning om hur barn och unga i Sverige påverkades av covid-19-pandemin.

I rapporteringssystemet Folkhälsan i Sverige ingår en mängd olika indikatorer som mått på hälsan och dess bestämningsfaktorer. Resultaten innefattar både deskriptiv statistik och statistiska analyser. Till rapporteringssystemet hör en utförlig metodbeskrivning.

Resultat från Skolbarns hälsovanor visar att dessa barn är mer utsatta för mobbning i skolan, något oftare har riskabla levnadsvanor och något mindre hälsosamma levnadsvanor än barn som bor på annat sätt. Detta innebär en ökad risk för ohälsa bland dessa barn.

Om stigmatiseringen av personer med psykisk ohälsa Allmänhetens stigmatisering Allmänhetens stigmatisering innebär att den negativa inställningen, eller attityden, till en viss grupp vanligen delas av flertalet i befolkningen (medvetet eller omedvetet). Sjävstigmatisering Personer som tillhör den

Seminariet inspelat 5 maj 2021. Konsekvenserna av pandemin för folkhälsan och på jämlikheten i hälsa kan kvarstå i många år efter att smittspridningen har kommit under kontroll. Folkhälsomyndigheten har följt utvecklingen och analyserat konsekvenserna av pandemin ur ett brett folkhälsoperspektiv.

Nästan tre av tio skolbarn har en långvarig sjukdom, funktionsnedsättning eller annat långvarigt hälsoproblem. Det kan handla om till exempel diabetes, allergi, eksem eller adhd.

Hälsa och ohälsa påverkas av människors livshistoria, levnadsvanor, livsvillkor och miljö samt det omgivande samhället. Sådana faktorer brukar kallas för bestämningsfaktorer för hälsa, och de kan ha stor betydelse för hur olika sjukdomar och psykisk ohälsa fördelas i befolkningen.

Ekonomiska problem, psykisk ohälsa och riskkonsumtion av alkohol har tydliga samband med spelproblem. Det förebyggande arbetet kring spelproblem behöver därför samordnas med övrigt ANDTS-arbete, och även kopplas till åtgärder som rör ekonomisk trygghet och psykisk hälsa.

WHO:s rapport med internationella resultat från 45 olika länder 2017/18 visar att skolbarn i Sverige har jämförelsevis goda relationer till föräldrar och lärare samt goda levnadsvanor. De rör sig dock lite och har oftare psykosomatiska besvär jämfört med skolbarn i andra länder.

Faktabladet riktar sig till personer som arbetar med att stödja barn med funktionsnedsättning, andra aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå samt beslutsfattare på alla nivåer.

Det finns en oro bland äldre personer som lever med hiv för att inte få rätt vård och omsorg under ålderdomen. Det visar två nya rapporter om bland annat erfarenhet av att åldras med hiv, vad ett gott liv innebär för äldre personer som lever med hiv och vilket behov av vård och äldreomsorg som

En ny studie bland personer som lever med hiv visar att den svenska hivvården över lag är mycket god, men att det kan finnas behov av ökat individanpassat stöd.

I januari 2022 presenterade Folkhälsomyndigheten resultaten från det första årets utvecklingsarbete inom ramen för den nya stödstrukturen för det statliga folkhälsoarbetet. Under 2023 fortsätter utvecklingsarbetet. För uppföljningsdelen får bland annat flera nya indikatorer egna webbrapportblad.

Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Till det övergripande målet finns åtta målområden som är områden som har stor betydelse för människors livsvillkor.

Den psykiska hälsan är inte jämnt fördelad i befolkningen. Faktorer som påverkar är bland annat kön, utbildning, socioekonomisk status, födelseland och sexuell läggning och könsidentitet. Dessa faktorer som påverkar den psykiska hälsan är viktiga att ta hänsyn till i det förebyggande arbetet.

Här hittar du ett urval av rapporter med analyserad, kommenterad och tolkad statistik som ger en övergripande bild om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer på nationell, regional och lokal nivå.

Medellivslängden sjunker för ensamstående kvinnor med förgymnasial utbildning födda i Sverige. Det visar en ny sammanställning från Folkhälsomyndigheten.

Det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och hälsan är ojämlikt fördelad. Det visar en ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten.