Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Covid-19-pandemin har gett viktiga lärdomar om hur samhället behöver förbereda sig för spridning av ett nytt och okänt virus. Folkhälsomyndigheten har nu gjort en första uppdatering av planeringsstödet till regioner, kommuner, statliga myndigheter och andra organisationer.

Här finns ett urval av mått på rörelse och resande i olika delar av Sverige och Norden. Om inget annat anges visas dagliga data som rullande 14-dagarsmedelvärden för att jämna ut förutsägbara och förväntade skillnader mellan veckodagar.

Den allmänna rekommendationen till grundfriska barn i åldrarna 12–17 år om att vaccinera sig mot covid-19 upphör efter den 31 oktober. Anledningen är den mycket låga risken för allvarlig sjukdom och död i covid-19 hos barn och unga. Fortsättningsvis är det barn i särskilda grupper som rekommenderas

Hälsorapport är en webbpanel som drivs av Folkhälsomyndigheten sedan 2015. Panelen består av en grupp inbjudna personer från hela Sverige som tillsammans hjälper oss att få en bild av befolkningens hälsa och syn på hälsa.

WHO bedömer att covid-19 inte längre uppfyller villkoren för att betraktas som ett internationellt akut hot mot människors hälsa (PHEIC). Detta meddelade WHO den 5 maj efter möte med den rådgivande expertkommittén. Det akuta läget avslutas därmed, och övergår i ett mer långsiktigt arbete för att

Folkhälsomyndigheten genomför så kallade seroimmunitetsundersökningar eller seroepidemiologiska undersökningar för att skatta befolkningens immunitet mot olika sjukdomar.

Matvanorna i den vuxna befolkningen har försämrats under de senaste åren. Det visar Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor. Vad som ligger bakom utvecklingen behöver undersökas vidare. Möjligen kan covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna ha påverkat förutsättningar för hälsosamma matvanor.

Rapporteringen om de smittsamma sjukdomarna under 2020 har nästan helt dominerats av den pågående pandemin av covid-19. Samtidigt har ett flertal andra smittsamma sjukdomar minskat kraftigt under året. Orsaken är bland annat de restriktioner som inneburit färre nära kontakter mellan människor samt ett minskat resande.

Folkhälsomyndigheten har i samarbete med Institutionen för folkhälsovetenskap och Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet analyserat risken för människor att behöva intensivvård (IVA-vård) med covid-19 utifrån vilken typ av område de bor i. Risken för intensivvård med covid-19

Liksom andra virus förändras coronaviruset SARS-CoV-2 över tid och nya virusvarianter uppstår. Egenskaper hos en del varianter har visat sig påverka hur pandemin utvecklas.

Här är en årssammanfattning av de smittsamma sjukdomar som anmäldes under 2022. Detaljerade årsrapporter om varje sjukdom kommer att publiceras löpande på Folkhälsomyndighetens webbplats under våren 2023.

Risken för att behöva intensivvård med covid-19 har under pandemin varit högst i tätbefolkade områden med en hög andel boende som lever i relativ fattigdom. Det visar en ny undersökning från Folkhälsomyndigheten om hur risken varierat beroende på vilken typ av område man bor i.

Antibiotika används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Antibiotikaresistenta bakterier är okänsliga för ett eller flera antibiotika. Antibiotikaresistens är ett allvarligt hot mot den globala folkhälsan och kallas ibland för den tysta pandemin.

Det har skett en tydlig ökning av den totala andelen som utövar friluftsliv sedan covid-19-pandemin. Det finns dock fortsatt skillnader i friluftsutövandet mellan olika grupper och det finns uppgifter som visar att de med sämst hälsa är utomhus i lägre grad än de med god hälsa.

Folkhälsomyndighetens övervakning visar att vinterkräksjukan är igång för säsongen. Det innebär att smittspridningen väntas öka den närmaste tiden, både i samhället och inom vården.

En pandemi innebär en omfattande spridning av ett smittämne som kommer att påverka stora delar av vårt samhälle. Därför är det viktigt att ha en god beredskap.

Under 2023 återgick antalet fall av många smittsamma sjukdomar till liknande nivåer som före pandemin. En ökning sågs dock för fall av invasiv sjukdom med grupp A-streptokocker, gonorré och TBE.

Förra året ökade både rapporterad antibiotikaresistens och antibiotikaförsäljningen i Sverige. Den mest oroande ökningen av resistens gäller bakterier med ESBL-CARBA, som kan ge svåra infektioner där behandlingsalternativen är få. Det visar Swedres-Svarm för 2022, en gemensam rapport från

Från den 1 mars 2023 gäller nya regler för handel med teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat. Reglerna innebär bland annat en återgång till de krav på denaturering av desinfektionsmedel som gällde före pandemin. Nya krav ställs också på kontrollbolag som utför extern kontroll.

Detta utbrott av campylobacter är över. Ökning av sjukdomsfall med campylobacterinfektion kopplad till svensk slaktkyckling.

Denna veckorapport publicerades den 10 maj 2024 och redovisar läget för iGAS vecka 18 (29 april–5 maj 2024).

Vinterns spridning av luftvägsvirus bedöms som helhet ha varit mindre intensiv än föregående säsong under toppveckorna eftersom spridningen av influensa, covid-19 och RS-virus inte kulminerade samtidigt och topparna blev lägre.

Folkhälsomyndigheten står värd när den internationella organisationen IANPHI i veckan håller sitt årsmöte i Stockholm. Temat för årets konferens är ”Pandemier, konflikter och klimathot – nya roller och utmaningar för nationella folkhälsoinstitut”.

Smittspridningen av RS-virus, influensa och vinterkräksjuka fortsatte att påverkas av pandemin även under vintersäsongen 2021/2022. En ovanligt tidig och intensiv epidemi av RS-virus drabbade många små barn hösten 2021. Även spridningen av influensa och vinterkräksjuka uppvisade ovanliga mönster med två toppar av smittspridning.

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.