Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Förebyggande arbete på gym, tillgänglighetsbegränsande insatser och ett generellt folkhälsoarbete är viktigt för att förebygga och minska användningen av dopningsmedel. Samverkan mellan olika aktörer är centralt. Målet är ett samhälle fritt från dopning.

Folkhälsopolitiken berör de flesta sektorer i samhället. Inte minst bidrar lokala och regionala aktörer till arbetet för en god och jämlik hälsa.

Bakgrunden till arbetet med samverkansmodellen var ett regeringsuppdrag som Statens folkhälsoinstitut fick 2010. Uppdraget innebar att ta fram och utvärdera en försöksverksamhet för att optimera resurserna i det hälsofrämjande arbetet samt ge struktur för ett effektivare samarbete och en tydligare kommunikation kring ett hälsosamt åldrande.

Övervikt och fetma kan bidra till försämrad livskvalitet, sjukdom och förkortad livslängd. Den enskilt största samhällskostnaden för övervikt och fetma är produktionsförluster. Även övervikt och fetma hos skolbarn bidrar till betydande samhällskostnader.

Den 4 mars uppmärksammas Världsfetmadagen, i år med fokus på hälsofrämjande och hållbara samhällen. Samtidigt presenterar Folhälsomyndigheten en ny analys som ger ökad kunskap om utvecklingen av övervikt och fetma i Sverige över tid.

Frivillig testning av inresande kan förhindra eller fördröja att smitta som är allmän- eller samhällsfarlig kommer in i landet. Folkhälsomyndigheten föreslår att ett nationellt IT-system för prov- och svarshantering vid sådan testning utvecklas, som en del i beredskapen för framtida pandemier.

Folkhälsomyndigheten har i februari 2024 tagit fram ett underlag för ett nordiskt samarbete om bättre tillgång till antibiotika. Vi har också varit med och kartlagt den nordiska antibiotikamarknaden. Ett ökat samarbete i Norden kan stärka tillgången till antibiotika – därför har vi undersökt

Här har vi samlat information om pågående uppdrag som myndigheterna har fått om en förändrad livsmedelskonsumtion i Sverige. Här finns underlag med våra förslag på mål och insatser för en livsmedelskonsumtion som bidrar till hälsan i befolkningen och en god miljö.

Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Socialstyrelsen haft i uppdrag att kartlägga familjecentraler och andra liknande verksamhetsformer. Kartläggningens resultat visar att det finns behov av att stärka verksamhetsformerna.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Ca 8 300 personer lever i Sverige idag med diagnosticerad hivinfektion, men alla som har hiv har inte kännedom om infektionen. De personer som lever med hiv utan att känna till att de har infektionen kan uppskattas som "mörkertalet" av samtliga personer som har hiv.

Dagens livsmedelskonsumtion är inte hållbar för hälsa, miljö och klimat. Våra matvanor ökar risken för sjukdomar som diabetes, fetma, hjärt- kärlsjukdom och olika cancerformer. På uppdrag av regeringen föreslår nu Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket nationella mål och insatsområden till stöd

Rapporten beskriver hur Folkhälsomyndigheten har säkrat tillgänglighet till vissa antibiotika av särskilt medicinskt värde för svensk sjukvård. Den beskriver också utvecklings- och utvärderingsinsatser och förslag på arbetet framåt.

Ett aktivt och strategiskt folkhälsoarbete på lokal och regional nivå är en förutsättning för att uppnå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Kommuner och regioner är centrala aktörer i folkhälsoarbetet eftersom de i sina verksamheters kärnuppdrag ansvarar för merparten av de

I faktabladet presenteras resultatet från en klinisk studie om behandlingstidens längd vid halsfluss.

Med arbetssättet SMADIT, Samverkan mot alkohol och droger i trafiken, erbjuds personer som ertappats för ratt-, drogratt- eller sjöfylleri vårdkontakt och stöd efter händelsen. Med SMADIT vill man även minska återfall i denna typ av brott. SMADIT bygger på nära och långsiktigt samarbete mellan

Samtliga organisationer som tagit emot statsbidrag från Folkhälsomyndigheten ska redovisa hur beviljade medel, det vill säga pengarna, har använts.

I rapporten beskrivs tre scenarier för fortsatt spridning av covid-19, fram till 1 september 2021. Rapporten är en del i regeringsuppdraget att ta fram en plan inför eventuella nya utbrott av covid-19.

Barnhälsovården är en viktig del i det svenska folkhälsoarbetet. Under 2018–2021 har Folkhälsomyndigheten haft regeringens uppdrag att stödja barnhälsovårdens arbete. Här kan du läsa om uppdragen och ta del av de publikationer som tagits fram inom ramen för uppdragen.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

På Världsdagen för psykisk hälsa publicerar Folkhälsomyndigheten statistik över den psykiska hälsan. De flesta barn och vuxna har gott psykiskt välbefinnande, men i alla åldrar finns tecken på psykisk ohälsa – och bland vuxna är det den yngsta och den äldsta åldersgruppen som utmärker sig mest.

I slutrapporten av regeringsuppdraget Stärka tillgången till äldre antibiotika föreslår tre myndigheter gemensamt olika åtgärder för att stärka tillgången till ett brett sortiment av äldre antibiotika i Sverige.

En nordisk kartläggning av kliniskt prioriterade antibiotika med risk för otillräcklig tillgänglighet visar på osäker tillgång till ett flertal medicinskt viktiga antibiotika, speciellt smalspektrumantibiotika och barnformuleringar.

Den här rekommendationen beskriver vilka grupper som ska erbjudas vaccination först (prioriteras). Rekommendationen är ett stöd till regionernas egna beslut om vaccination mot covid-19 och ett underlag för att kunna ta beslut utefter olika förutsättningar.

Denna samlade uppföljning av ANDT-strategin är myndighetens återredovisning av uppdraget, att stödja genomförandet av den samlade strategin för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016–2020 (ANDT-strategin) (S2016/01028/FST [delvis]).