Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
LyssnaRelaterade sökfrågor: nephropatia puumalavirus neuroborrelios
91 träffar på sorkfeber inom Hela webbplatsen
-
Sorkfeber 2020
Uppdaterad:Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur
-
Sorkfeber 2001
Uppdaterad:Under året anmäldes 360 personer, drygt en fördubbling jämfört med föregående år. Endast tre av de anmälda uppgavs vara smittade söder om Dalälven, alla tre i Uppsala län.
-
Sorkfeber 2000
Uppdaterad:Under året anmäldes 145 personer jämfört med 389 under år 1999. Endast tre av de anmälda smittades troligtvis söder om Dalälven, en i norra Närke och två i Värmland.
-
Sorkfeber 2016
Uppdaterad:Sorkfeber är en virussjukdom som sprids via infekterade skogssorkar. Människor smittas vanligen genom att andas in damm som förorenats av sorkars urin, spillning och/eller saliv, men smitta genom sorkbett kan också förekomma. Smittan bedöms enligt anmälningarna ofta ha skett i samband med vedhantering, arbete i trädgård och lantbruk eller rengöring…
-
Sorkfeber – sjukdomsstatistik
Uppdaterad:Sjukdomstatistik över sorkfeber, även benämnd Nephropathia epidemica. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.
-
Sorkfeber 2007
Uppdaterad:Under 2007 rapporterades 2 195 sorkfeberfall, vilket är en stor ökning från året innan (213 fall) och det största antal fall som rapporterats så länge det funnits tillförlitlig statistik. Det är dessutom nästan fyra gånger fler fall än det tidigare rekordåret 1998, då 562 personer rapporterades ha
-
Sorkfeber 2006
Uppdaterad:Under 2006 anmäldes totalt 213 fall av sorkfeber och för 188 (88 %) av dessa uppgavs Sverige vara smittland. Två fall hade smittats i Finland, ett i Norge och ett i Tyskland. För övriga fall saknades uppgift om smittland. Liksom tidigare år kom även 2006 de flesta anmälningarna från de tre nordligaste länen – Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland stod för två tredjedelar av rapporteringen…
-
Sorkfeber 2005
Uppdaterad:Under 2005 rapporterades 330 fall av sorkfeber och för 284 (99 %) av dessa uppgavs Sverige vara smittland. Medianåldern bland fallen var 53 år (spridning 9–89 år) och andelen män var 62 procent (n=205). Hälften av alla fall var i åldersgruppen 50-69 år. De flesta anmälningarna (81 procent) kom från de tre nordligaste länen – Norrbotten (88 fall), Västerbotten (100 fall) och Västernorrland (80). Antalet…
-
Sorkfeber 2015
Uppdaterad:Sorkfeber är en virussjukdom som sprids via infekterade skogssorkar. Människor smittas vanligen genom att andas in damm som förorenats av sorkars urin, spillning och/eller saliv, men smitta genom sorkbett kan också förekomma. Smittan bedöms enligt anmälningarna ofta ha skett i samband med vedhantering, arbete i trädgård och lantbruk eller rengöring…
-
Sorkfeber 2008
Uppdaterad:Trender Antalet sorkfeberfall minskade kraftigt jämfört med 2007, men låg ändå på en hög nivå om man jämför över en längre tidsperiod. Under 2008 sjönk antalet anmälda fall till 569 från 2 195 året innan. Majoriteten av fall anmäldes under det första halvåret och detta kan förklaras av den stora…
-
Sorkfeber 2009
Uppdaterad:Trend Under 2009 anmäldes endast 53 sorkfeberfall. Det var en dramatisk minskning jämfört med 2007 och 2008 (Figur). Detta beror på att skogssorkarna minskade kraftigt i antal under 2008 och att sorkpopulationerna förblev mycket små även under 2009. Figur. Antal sorkfeberfall 1997–2009. Ålder, kön
-
Sorkfeber 2003
Uppdaterad:Antalet rapporterade fall av Nefropathia epidemica år 2003 uppgick till 180 (114 män, 65 kvinnor och 1 okänd). De fyra nordligaste länen stod, liksom tidigare, för de flesta fallen och 96 fall uppgavs vara smittade där. Flest fall hade Västerbotten med 44. Noterbart är dock att andelen fall som
-
Epidemiologisk årsrapport 2003
Publicerad:Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.
-
Virala hemorragiska febrar (exklusive denguefeber och sorkfeber) 2021
Uppdaterad:Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur
-
Virala hemorragiska febrar (exklusive denguefeber och sorkfeber) 2019
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades inga fall av viral hemorragisk feber i Sverige. Prover från 14 individer med frågeställningen viral hemorragisk feber har analyserats vid Folkhälsomyndigheten under året. Enstaka fall och mindre utbrott av Krim-Kongo hemorragisk feber,
-
Virala hemorragiska febrar (exklusive denguefeber och sorkfeber) 2017
Uppdaterad:Bakgrund Virala hemorragiska febrar innefattar ett antal virusinfektioner som orsakar allvarliga sjukdomstillstånd med hög dödlighet, till dessa hör bland annat infektioner med ebola-, marburg- och hantavirus, Krim-Kongo hemorragisk feber, lassafeber, Rift Valley-feber samt gula febern som dock
-
Virala hemorragiska febrar exklusive denguefeber och sorkfeber – sjukdomsstatistik
Uppdaterad:Virala hemorragiska febrar exklusive denguefeber och sorkfeber (nefropathia epidemica) klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarliga sjukdomar, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.
-
Virala hemorragiska febrar (exklusive denguefeber och sorkfeber) 2016
Uppdaterad:Gruppen virala hemorragiska febrar innefattar ett antal virusinfektioner som orsakar allvarliga sjukdomstillstånd med hög dödlighet som i slutskedet ofta kännetecknas av blödningar i hud och från inre organ. Virala hemorragiska febrar är zoonotiska infektioner där människan smittas genom
-
Virala hemorragiska febrar (exklusive denguefeber och sorkfeber) 2020
Uppdaterad:Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur
-
Virala hemorragiska febrar (exklusive denguefeber och sorkfeber) 2022
Uppdaterad:Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin. Sannolikt har även befolkningens immunitet mot flera
-
Smittspårning vid sexuellt överförbara infektioner
Publicerad:Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.
-
Virala hemorragiska febrar (exklusive denguefeber och sorkfeber) 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Inget fall av viral hemorragisk feber har rapporterats i Sverige under 2018. Prover från fem individer med frågeställningen viral hemorragisk feber analyserats vid Folkhälsomyndigheten under 2018. Enstaka fall och mindre utbrott av Krim-Kongo hemorragisk feber,
-
Årsredovisning 2017
Publicerad:Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.
-
-
Årsredovisning 2019
Publicerad:Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara