Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Underlaget är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa tuberkulosvaccination i ett särskilt vaccinationsprogram för barn med familjeursprung från länder med ökad, hög eller särskilt hög förekomst av tuberkulos, jämfört med ingen vaccination.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

God erfarenhet finns av vaccination av barn och unga och vid behov kan pre- eller post-expositionsprofylax erbjudas till gruppen.

Tack vare vaccinationer har sjukdomar som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn minskat kraftigt i Sverige. Bilder och videos nedan illustrerar hur antalet rapporterade sjukdomsfall har ändrats efter införande av vaccinationer.

Hur hög har vaccinationstäckning för vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund bland barn varit? Figurerna nedan visar andel vaccinerade barn vid olika åldrar enligt den nationella vaccinationsstatistiken som har insamlats sedan 1980-talet.

Vaccination mot mpox rekommenderas till personer som har en ökad risk för att smittas med mpox. Vaccinet kan ges i förebyggande syfte som preexpositionsprofylax eller efter exponering som postexpositionsprofylax. Följande målgrupper rekommenderas vaccin i förebyggande syfte (preexpositionsprofylax) Män och transpersoner som har sex med män och som har en ökad…

Folkhälsomyndigheten anser att samtliga i befolkningen bör ha ett skydd mot mässling, påssjuka och röda hund. Barn bör erbjudas vaccination före den ordinarie tidpunkten vid ökad smittrisk. Vuxna rekommenderas att särskilt se över sitt behov av vaccination mot mässling inför utlandsresor. Kvinnor bör vara vaccinerade mot röda hund före en eventuell graviditet.

Det svenska barnvaccinationsprogrammet är ett allmänt program som erbjuder alla barn skydd mot elva sjukdomar.

Haemophilus influenzae typ b (Hib) är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, till exempel bihåle-, öron- och lunginflammation. Den kan också ge upphov till allvarliga invasiva infektioner såsom hjärnhinneinflammation (meningit) och blodförgiftning (sepsis), särskilt hos barn under fem år. Bakterien kan även ge olika typer av svåra infektioner såsom struplocksinflammation (epiglottit) och ledinfektion.

Den här sidan riktar sig till dig som ordinerar vaccin och till dig som möter gravida för vaccination mot kikhosta.

Här finns samlad information om aktuella vacciner och vaccinationer mot covid-19, riktad till vårdpersonal som utför vaccinationerna. Vägledningen uppdateras löpande.

Tuberkulos (TB) är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen och man räknar med att en tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien. Varje år insjuknar minst nio miljoner människor i aktiv tuberkulos och cirka två miljoner dör. Flest sjukdomsfall och dödsfall

En av orsakerna till att kikhosta fortfarande förekommer är att de vaccin som används ger ett kortvarigt skydd och att det inte skyddar till hundra procent. Det finns ett fortsatt behov av att öka kunskapen om både vaccin mot kikhosta och andra åtgärder, för att de minsta barnen ska kunna skyddas från allvarlig sjukdom.

Vattkoppor (varicella) finns över hela världen och är en vanlig, mycket smittsam sjukdom som är ofarlig för de allra flesta som drabbas.

Det nationella vaccinationsregistret (NVR) används sedan år 2022 för uppföljning av vaccinationstäckning för alla vaccinationer som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Vaccinationen mot säsongsinfluensa ger aldrig ett 100-procentigt skydd. Men sjukdomen blir oftast lindrigare hos dem som har vaccinerats. Skyddet av vaccinationen varierar mellan säsonger och individer och påverkas bland annat av matchningen mellan vaccinet och cirkulerande stammar. Sidan har

Utöver de nationella vaccinationsprogrammen (allmänna och särskilda) kan Folkhälsomyndigheten ge ut rekommendationer om vaccinationer. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan regioner beslutar själva om rekommendationerna ska följas och om eventuella avgifter för patienterna.

Kikhosta är en väldigt smittsam luftvägsinfektion som ger en långvarig och besvärlig hosta. För de yngsta spädbarnen kan kikhosta vara en mycket allvarlig och ibland livshotande sjukdom. Vaccination har minskat förekomsten av kikhosta kraftigt men sjukdomen förekommer fortfarande.

Rotavirus förekommer i hela världen och kan ge en ibland allvarlig diarrésjukdom, framför allt bland barn. Sedan 2019 ingår vaccination mot rotavirusinfektion i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn.

Röda hund räknas till de klassiska barnsjukdomarna. I Sverige har sjukdomen i det närmaste försvunnit sedan vi började vaccinera våra barn mot den. I låginkomstländer utan allmän vaccination är sjukdomen dock fortfarande vanlig.

Hepatit B orsakas av ett virus som sprids via blod eller sexuell kontakt. Smittämnet är globalt mycket spritt. I vissa delar av Afrika och Asien är 10–20 procent av befolkningen smittad.

Gravida rekommenderas nu vaccination mot kikhosta från graviditetsvecka 16. Syftet med vaccinationen är att skydda nyfödda barn tills de själva kan vaccineras.

Stelkramp (tetanus) är en mycket allvarlig sårinfektion som obehandlad ofta leder till döden.

Mässling är en mycket smittsam allvarlig sjukdom. Risken för komplikationer är hög bland de insjuknade.

Humant papillomvirus (HPV), betyder vårtvirus hos människa. Det är en grupp av över 200 olika virustyper där vissa typer orsakar vanliga hudvårtor, andra typer orsakar könsvårtor (kondylom) och några typer kan orsaka cancer.