Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten rekommenderar förebyggande åtgärder mot invasiv meningokockinfektion i form av postexpositionsprofylax med antibiotika och i form av preexpositionsprofylax med vaccination.

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

This report presents an analysis of COVID-19 vaccine effectiveness (VE) after a fourth dose in relation to SARS-CoV-2 infection and severe outcomes due to the omicron variant among persons aged 65 years and older in Sweden.

This health economic report presents a cost effectiveness analysis of introducing chickenpox vaccination for children in Sweden from a societal and healthcare perspective. It also includes analyses of costs and cost-savings at national and regional levels.

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

This report describes epidemiological and virological surveillance results for the influenza season of 2022–2023 in Sweden. Data are also compared to previous influenza seasons.

Regeringen gav i slutet av maj 2020 Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell operativ plan för framtida vaccination mot sjukdomen covid-19, orsakad av det nya coronaviruset SARS-CoV-2. I den här slutredovisningen beskriver vi arbetet med prioriteringsordning, distribution och

Återrapportering av regeringsuppdraget att genomföra samordnade nationella informationsinsatser om vaccination mot covid-19 riktade till allmänheten. Rapporten riktar sig även till tjänstemän och kommunikatörer vid nationella, regionala och lokala myndigheter.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Rekommendationerna vänder sig framför allt till smittskyddsenheterna och hälso- och sjukvårdspersonal och är ett underlag för planering inom landsting/regioner.

Kunskapsöversikten för hälso- och sjukvårdspersonal är ett stöd inför samtal med gravida om vaccination mot influensa.

Beslutsunderlag om kortare tidsintervall mellan primärvaccination (dos 1-2) och första påfyllnadsdosen (dos 3) vid vaccination mot covid-19.

Rapporten beskriver utfallet av det nationella barnvaccinationsprogrammet för 2022 när det gäller vaccinationstäckningen, förekomsten av sjukdomarna som barn vaccineras mot och de rapporterade biverkningarna.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Den hälsoekonomiska analysen är en del av myndighetens regeringsuppdrag ”Vaccin mot pneumokocker till riskgrupper - beslutsunderlag för ändring av nationella vaccinationsprogram”. Underlaget riktar sig i huvudsak till berörda personer vid Regeringskansliet, men även till landsting och andra

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.