Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Vägledningen beskriver de kommunala miljö- och hälsoskyddsnämndernas ansvar för hälsoskyddstillsyn i lokaler för vård och omsorg. Vägledningen har främst fokus på gränsdragningen för miljö- och hälsoskyddsnämndernas tillsynsansvar i dessa lokaler. Den ger också en kort orientering om ett antal

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Rapporten är en återrapportering till regeringen inom ramen för två regeringsuppdrag: Dels uppdrag att utifrån det epidemiologiska läget analysera möjliga förändringar av förordning (2020:114) om förbud mot att hålla allmänna sammankomster och offentliga tillställningar och dels uppdrag att se över

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade

Denna e-publikation kan användas som kunskapsstöd för de som vill veta mer ljud och buller samt olika metoder för att mäta och beräkna buller och höga ljud. Här finns fakta om ljud och buller; hur det uppstår, vilka olika typer av ljud det finns, hur ljudet upplevs och hur ljud kan spridas i

Hur våra samhällen och städer är utformade påverkar hur vi arbetar, umgås och förflyttar oss. Detta påverkar i sin tur vår hälsa. Folkhälsomyndigheten har tagit fram materialet för att belysa vikten av att planera och bygga hälsofrämjande livsmiljöer för en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Fördjupad information om hur smittämnen överförs och hur man genom en god handhygien kan förhindra smittspridning. Broschyren är avsedd för vård- och omsorgspersonal.

I den här rapporten presenteras resultat från en kartläggande litteraturöversikt om insatser som getts av FHV för att förebygga eller minska psykisk ohälsa bland anställda. Rapporten är en uppdatering av en tidigare litteraturöversikt inom området från 2015.

Sammanfattande kunskapsunderlag för riskgruppsdefinition och förebyggande insatser, Version 2 Folkhälsomyndigheten har definierat riskgrupper bland barn och vuxna för allvarlig RS-virusinfektion. Publikationen presenterar riskgruppsdefinitioner för barn och vuxna samt och

Kunskapssammanställningen identifierar och beskriver de åtgärder som bör prioriteras av de undertecknande myndigheterna för att minska antalet sjukdomsfall av personer som smittats av campylobacter i Sverige.

Denna rapport är den tredje och sista publikationen inom ramen för en samverkansåtgärd om "Hälsa som drivkraft i miljömålen och för hållbar utveckling" som initierats under Miljömålsrådet 2017. Syntesen är ett resultat av de diskussioner som deltagande myndigheter och aktörer fört inom

Vägledningen ger stöd och rekommendationer till arbetet i kommuner och regioner med att utveckla handlingsplaner för att förebygga och hantera negativa hälsoeffekter av värmeböljor.

Rapporten som utgör en sammanställning av den senaste vetenskapen inom området belyser de hälsofrämjande effekter som tillgång till dagsljus ger. Bebyggelsens utformning är den viktigaste bestämningsfaktorn för dagsljusexponering och särskilt viktigt är det att planera för goda ljusförhållanden i

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Planeringsstödet ska fungera som bakgrund och stöd i planeringen för en pandemi för berörda nationella myndigheter, regionernas smittskyddsläkare, beredskapschefer och beredskapssamordnare, samt för övriga verksamhets- och planeringsansvariga inom regionernas och kommunernas vård och omsorg.

Den 23 november 2021 fick Folkhälsomyndigheten ett uppdrag av regeringen att inkomma med ett underlag för bedömning av behovet av smittskyddsåtgärder (S2021/07524 (delvis)). Denna rapport utgör delredovisning 1 av det uppdraget.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Vid ett ärende med misstanke om bristfällig luftkvalitet och ventilation i en bostad med självdrag är alltid det första steget att bedöma om ventilationen är så bristfällig att den kan utgöra en olägenhet för människors hälsa. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation med riktvärden bör användas…

Att ha bostadsutrymmen som sovrum i en källare är förknippat med ökad risk för bland annat radon, fukt och mögel, bristfälligt dagsljus och bristfällig ventilation. Men om alla dessa parametrar är bra, och boendet inte medför någon risk för människors hälsa, finns det inget som hindrar asylboende i källare ur hälsoskyddssynpunkt…

Ett asylboende betraktas vanligtvis inte som en bostad enligt miljöbalken. Ett asylboende räknas som en lokal för allmänna ändamål och omfattas av 9 kap. 9 § miljöbalken. Ett asylboende ska dock likt en bostad kunna uppfylla samma kvaliteter i boendet som de som anges i 33 § förordningen om

Black Magic Dust (BMD) (även kallat svärtning eller häxesot) inomhus beror på att fina partiklar fastnar på ytor. Det finns idag ingen universell förklaring till BMD men det verkar oftare uppkomma under eldningssäsong samt att kalla väggar, köldbryggor och stora temperaturskillnader gynnar BMD.

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem Folkhälsomyndighetens vägledning Fredrik Haux, Folkhälsomyndigheten.Sid Orsaker till fukt och mögelproblem • Läckage från tak, fönster, tvätt/diskmaskiner m.m. • Hög luftfuktighet – bristfällig ventilation – kondens på kalla ytor • Otäta diffusionsspärrar i byggnaden, fuktspärrar i bad/duschrum • Felaktiga byggnadskonstruktioner, dåliga materialval 2017-10-242.Sid…

Information from Folkhälsomyndigheten

HAR DU PROBLEM MED INOMHUSMILJÖN I DIN BOSTAD?, ENGELSKA If you live in an apartment block Do you have problems with the indoor environment in your apartment? Is the water too cold or too hot, the air quality poor, is there damp and mould or do you have pests? If so, you should contact the property