Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten är en tvärsnittsstudie baserad på hälsoenkäten i det nationella kvalitetsregistret InfCareHIV. Syftet med studien är att kartlägga självrapporterade upplevelser av hälsa, följsamhet till behandling samt upplevelse av biverkningar bland personer som lever med hiv i Sverige.

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Sammanfattning och bedömning Under säsongen 2022–2023 rapporterades 15 439 fall av respiratoriskt syncytialvirus (RS-virus), motsvarande en incidens av 148 fall per 100 000 invånare. Säsongen 2022–2023 kännetecknades av en tidig epidemistart, en lång säsong och ett stort antal rapporterade fall

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Folkhälsomyndigheten presenterar i denna rapport en kartläggning av processen för smittspårning av covid-19 i samhället. Rapporten innehåller också en analys av regionernas behov av att effektivisera denna process och förslag om ett digitalt ärendehanteringssystem som stöd för smittspårning.

Rapporten innehåller den bästa tillgängliga kunskapen om diagnostik vid misstänkt borreliainfektion för sjukvården. Rapporten är ett samarbete mellan SBU och SMI på uppdrag av Socialstyrelsen. SBU har bidragit med en systematisk kunskapssammanställning av olika behandlingar och SMI har sammanställt

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Antivirala läkemedel, så kallade antiviraler, kan bromsa virusets tillväxt i kroppen vid en virusinfektion, antingen genom att hindra att viruset tränger in i cellen eller genom att förhindra virusets arvsmassa att föröka sig (replikera).

Folkhälsomyndigheten har definierat vilka barn som har en ökad risk för allvarlig RS-virusinfektion. Riskgrupperna är indelade i fyra nivåer. Nivå 1 och 2 utgår från medicinska bakomliggande tillstånd kopplat till en ökad risk för allvarlig RS-virusinfektion. Nivå 3 och 4 utgår från låg ålder hos barnet vilket…

Detektion av virus med transmissionselektronmikroskop.

Pneumokocker är bakterier (Streptococcus pneumoniae) som kan ingå i den normala bakteriefloran utan att orsaka sjukdom, men som också kan orsaka både lindrigare infektioner och mycket allvarliga och ibland livshotande sjukdomar. När en bakteriell infektion uppträder som en komplikation till en virusinfektion i de övre luftvägarna (till exempel i anslutning till en influensainfektion) är det oftast…

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Antikroppsbestämning (IgG) i serum med indirekt immunofluorescens-test (IF).

Detektion av virus-nukleinsyra (RNA) för West Nile-virus. En av Folkhälsomyndighetens mikrobiologiska analyser och tjänster.

RS-virus kan orsaka övre och nedre luftvägsinfektioner hos äldre personer och ge alltifrån en lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation. Även yngre personer med underliggande sjukdom som nedsatt hjärt-/lungfunktion, lever- eller njursvikt, diabetes eller nedsatt immunförsvar kan drabbas av nedre luftvägsinfektioner på grund av RS-virus. RS-virusinfektion…

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Antikroppbestämning (IgG) i provmaterial med indirekt immunfluorescens-test (IF).