Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
LyssnaRelaterade sökfrågor: a-lag hiv epidemiologisk
892 träffar på smittsamma sjukdomar inom Hela webbplatsen
-
Harpest 2017
Uppdaterad:Bakgrund Harpest är en bakterieorsakad zoonos som finns över hela norra halvklotet. Majoriteten av de svenska harpestfallen smittas genom myggbett. Smitta förekommer också genom direktkontakt med infekterade djur och vid inandning av förorenat damm eller intag av smittat vatten. Sjukdomsbilden
-
Papegojsjuka 2017
Uppdaterad:Bakgrund Papegojsjuka (också kallad ornithos eller psittacos) är en zoonotisk sjukdom som orsakas av bakterien Chlamydia psittaci (C. psittaci) och kan orsaka svår luftvägsinfektion. Bakterien förekommer främst i smittade fåglars avföring och kan spridas till människa via damm från intorkad
-
Påssjuka 2017
Uppdaterad:Bakgrund Påssjuka sprids som droppsmitta eller via direktkontakt från person till person. Sjukdomen karakteriseras av spottkörtelsvullnad och feber, men endast omkring hälften av alla smittade får symtom. Den vanligaste komplikationen till sjukdomen är hjärnhinneinflammation, som i sällsynta fall
-
Harpest 2019
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 1 048 fall av harpest motsvarande en incidens på 10,1 fall per 100 000 invånare, vilket är nära tio gånger fler än 2018 (n=107; figur 1). Medianåldern var 53 år med en spridning på 1-94 år. Liksom tidigare år rapporterades fler män (54 procent)
-
Paratyfoidfeber 2017
Uppdaterad:Bakgrund Paratyfoidfeber orsakas av salmonella Paratyphi och räknas till de svåraste salmonellainfektionerna. Sjukdomen kan leda till blodförgiftning. Bakterien utsöndras med avföringen och förekommer framförallt hos människa, men kan eventuellt även förekomma hos husdjur. Smittöverföring sker
-
Gonorré 2019
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2019 anmäldes 3245 fall av gonorré motsvarande en incidens av 31 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med 20 procent jämfört med 2018 (n=2715) (figur 1). Av de rapporterade fallen 2019 var 73 procent (n=2354) män. Sedan 2009 har antalet gonorréfall ökat med
-
Echinokockinfektion 2016
Uppdaterad:Echinokockinfektion orsakas av bandmaskar av släktet Echinococcus. Parasitägg sprids via träck från hund eller räv och människor kan få i sig äggen via livsmedel eller vid kontakt med smittade hundar. I människokroppen frigörs larver som vanligen transporteras till levern och där bildar cystor. Det
-
Haemophilus influenzae (invasiv) 2016
Uppdaterad:Haemophilus influenzae (Hi) är en bakterie som kan orsaka infektioner i de övre luftvägarna. Den kan också ge upphov till allvarliga invasiva infektioner såsom meningit och sepsis, särskilt hos barn yngre än fem år. Haemophilus influenzae typ b (Hib) var den vanligaste orsaken till meningit och
-
Röda hund 2017
Uppdaterad:Bakgrund Röda hund är vanligtvis en lindrig utslagssjukdom som i första hand förekommer hos barn. Om en kvinna däremot infekteras under tidig graviditet (första trimestern) innebär detta en mycket hög risk för allvarliga fosterskador. Skadorna drabbar framförallt fostrets hjärta, hjärna, syn och
-
Klamydiainfektion 2019
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 34 726 fall av klamydiainfektion motsvarande en incidens av 336 fall per 100 000 invånare (figur 1). Efter toppåret 2007 har incidensen minskat med i genomsnitt 2,5 procent per år fram till 2018 (konfidensintervall 1,8–3,2 procent). Under 2019
-
RSV 2017–2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Totalt rapporterades 4 544 laboratorieverifierade fall av respiratory syncytial virus (RSV) under säsongen 2017-2018. På nationell nivå brukar RSV uppträda i ett mönster som återkommer vart annat år med sen låg aktivitet ena säsongen och tidig hög aktivitet andra
-
Shigellainfektion 2019
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 524 fall av shigellainfektion motsvarande en incidens på 5,1 fall per 100 000 invånare - en ökning jämfört med 2018 (n=371). Ökningen omfattade både fall smittade i och utanför Sverige (figur 1) och andelen inhemska fall var drygt 20 procent
-
Salmonellainfektion 2017
Uppdaterad:Bakgrund Salmonella (S.) är en zoonotisk bakterie som är vanlig i stora delar av världen hos många olika djurslag, till exempel nötkreatur, grisar, hönsfåglar, vilda fåglar, hund, katt, orm och sköldpadda. Bakterien utsöndras i avföringen och kan sedan spridas vidare via vatten, livsmedel eller
-
Sjukdomsinformation om hantavirusinfektion
Uppdaterad:Hantavirusinfektioner kan orsakas av många varianter av hantavirus och förekommer i stora delar av världen. Sjukdomen överförs till människor via gnagare. Hantavirus kan orsaka alltifrån asymtomatisk (symtomfri) infektion till dödlig infektion. I Sverige förekommer bara varianten puumalavirus, som
-
Kikhosta 2019
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 782 fall av kikhosta i Sverige motsvarande en incidens av 7,6 fall per 100 000 invånare vilket är en ökning jämfört med 2018 (n=739; incidens 7,2). Medianåldern, 28 år, var i stort sett oförändrad jämfört med föregående år (2018; 26 år).
-
Tuberkulos 2017
Uppdaterad:Tuberkulos är en luftburen smitta och sprids när någon som insjuknat får hosta på grund av att infektionen satt sig i luftvägarna. Dock krävs det i regel långvarig och nära kontakt varför risken att smittas är störst för någon som delat bostad med en sjuk person. Den största riskgruppen i Sverige
-
Campylobacter 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Totalt rapporterades 8 132 fall i Sverige 2018 motsvarande en incidens av 80 fall per 100 000 invånare. Det är det lägsta antalet fall på fem år och minskningen ses både bland fall smittade i Sverige och i utlandet (figur 1). Sett över en längre tidsperiod ses dock en
-
Campylobacter 2019
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Totalt rapporterades 6 693 fall i Sverige 2019 motsvarade en incidens av 65 fall per 100 000 invånare - den lägsta under hela 2000-talet (figur 1). Antalet fall var det lägsta sedan 2006 (n=6 069). Mindre än hälften (44 procent) av fallen rapporterades ha smittats i
-
Vankomycinresistenta enterokocker (VRE) 2019
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under 2019 anmäldes 232 fall av VRE motsvarande en incidens av 2,2 fall per 100 000 invånare. Det är en minskning med 52 procent jämfört med 2018 (n=444 fall). VRE diagnostiseras framför allt i samband med sjukhusvård (79 procent); 46 procent (n=106) var smittade i
-
Influensa 2015–2016
Uppdaterad:Säsongsvariation Influensa återkommer varje vinter med varierande omfattning och egenskaper. Figur 1 visar antalet laboratorieverifierade fall per vecka mellan 2010 och 2016 med dominerande influensatyp(er) angivna. Antalet fall ökar vintertid respektive säsong. Figur 1 visar antalet
-
Hepatit E 2017
Uppdaterad:Bakgrund Hepatit E virus utsöndras med avföringen och sprids främst via kontaminerat livsmedel eller vatten. Oftast är infektionen lindrig och många personer får inga symtom alls. Hos personer som är immunsupprimerade (har nedsatt immunförsvar) eller har en underliggande leversjukdom kan dock
-
Invasiva infektioner med betahemolyserande grupp A streptokocker (iGAS) 2018–2019
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning Under säsongen juli 2018 till juni 2019 rapporterades 794 fall av invasiva infektioner med betahemolyserande grupp A streptokocker (iGAS) motsvarande en incidens av 7,8 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är den näst högsta incidensen sedan infektioner med iGAS
-
Papegojsjuka 2016
Uppdaterad:Papegojsjuka (också kallad ornithos eller psittacos) är en zoonotisk sjukdom som orsakas av bakterien Chlamydia psittaci (C. psittaci) och kan orsaka svår luftvägsinfektion. Bakterien förekommer främst i smittade fåglars avföring och kan spridas till människa via damm från intorkad avföring.
-
Polio 2016
Uppdaterad:Polio, även kallad poliomyelit, är en virusinfektion som i de flesta fall går obemärkt förbi, men som hos 1 av 200 infekterade orsakar förlamning på grund av skada på nervsystemet. Risken att drabbas av förlamning, som yttrar sig som akut slapp paralys i extremiteter och även kan påverka
-
Enterohemorragisk E. coli infektion 2018
Uppdaterad:Sammanfattning och bedömning 2018 rapporterades det högsta antalet fall av ehec någonsin. Incidensen var 8,7 fall per 100 000 invånare och ungefär 7 av 10 fall (627) var smittade i Sverige (figur 1 och 2). Ökningen av ehec-fall sågs i stort sett i hela landet (figur 3), och framförallt under sommar