Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att en extra dos covid-19-vaccin kan ges till individer med ett nedsatt immunförsvar orsakat av en sjukdom eller behandling, i samråd med behandlande läkare. De patientgrupper som omfattas av rekommendationen om en extra dos specificeras i detta beslutsunderlag.

En årlig lägesrapport om Clostridioides difficile-infektion i Sverige. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har sammanställt ett urval av lärande exempel från de insatser som regionerna har genomfört inom ramen för statens och SKR:s överenskommelser om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården.

Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär har ökat i alla socioekonomiska grupper, när tonåringars uppfattning om familjens ekonomi används som mått. Resultaten visar också att besvären är vanligare bland tonåringar som uppger att de lever i

Denna delrapport redovisar resultat från Skolbarns hälsovanor, 2017/18, med fokus på psykosomatiska symtom och skolmiljö. Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas

Den här rapporten ger en kortfattad och aktuell lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet på nationell nivå under 2017. Det omfattar det suicidpreventiva arbete som bedrivs av Folkhälsomyndigheten, andra berörda myndigheter och den ideella sektorn. Vi presenterar också aktuell statistik om

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Rapporten tar upp några av nyckelfaktorerna när det gäller ett ändamålsenligt stöd till barn som växer upp med allvarliga svårigheter hemma. Till exempel tidig upptäckt, tidiga insatser, samverkan mellan verksamheter och ett hänsynstagande till både den enskilda och hela familjens behov.

Sår och urinkateter är de vanligaste förekommande riskfaktorerna på särskilt boende och båda dessa innebär en ökad risk för VRI och antibiotikaanvändning hos vårdtagarna. Det visar årets HALT-mätning där 24 873 vårdtagare deltagit från 153 kommuner. Sammanställningen presenterar även tips, länkar

Verktyg för att analysera arbetet med att förbättra handhygienen på den egna vårdenheten. Att hålla händerna rena är ett av de bästa sätten att stoppa smitta och bromsa spridningen av antibiotikaresistenta bakterier.

I metodrapporten beskrivs den kartläggande litteraturöversikt som genomfördes år 2023 och som utgör underlag till rapporten Från nyhet till vardagsnytta – om implementeringens mödosamma konst. 

Rapporten belyser vikten av att utforma grönskande utemiljöer för barn i förskola och grundskola för ett naturligt solskydd som samtidigt ger flera positiva hälsoeffekter för barn. Vi tar bland annat upp solexponering, temperatur, luft och fysisk aktivitet.

Föräldraskapets betydelse för ungas användning av alkohol, narkotika, tobak, spel om pengar (ANTS) och psykisk hälsa

Minnesanteckningar Samverkansgrupp för Stramaarbete 24 september 2024.

Rapporten bygger på en intervjustudie med unga vuxna. Syftet med studien är att utforska hur och på vilket sätt menstruation och menstruationscykeln påverkar den allmänna hälsan bland unga vuxna med erfarenhet av menstruation i åldrarna 18–29 år.

Kunskapsöversikten för hälso- och sjukvårdspersonal är ett stöd inför samtal med gravida om vaccination mot influensa.

Rapporten beskriver resultaten från undersökningen SRHR2017 med fokus på homosexuella, bisexuella och transpersoner i åldrarna 16–84 år som svarade på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Rapporten beskriver resultat om deras upplevelser av sitt sexliv, digitala arenor

På uppdrag av Regeringskansliet tillsattes en arbetsgrupp som under hösten 2010 och vintern 2011 som arbetade med att föreslå en uppföljnings- och utvärderingsstruktur av ANDT-strategin 2011-2015. Arbetsgruppen bestod av representanter från dåvarande Statens folkhälsoinstitut (Folkhälsomyndigheten)

Symtomen hos människor är ofta ospecifika, till exempel långvarig feber, trötthet och illamående. De får alltså inte samma symtom som hundar.

Monoklonala antikroppar mot RS-virus ges på sjukhus till de riskgrupper som berörs och utifrån vilket läkemedel som finns tillgängligt. Barnens läkare gör bedömningen av vilka som ska erbjudas sådan behandling.

Endast produkter som omfattas av lagen om tobaksfria nikotinprodukter ska anmälas i systemet, det vill säga produkter utan tobak som innehåller nikotin och är avsedda för konsumtion. Följande produkter är inte tobaksfria nikotinprodukter och ska inte anmälas i Folkhälsomyndighetens system:

Tobaksrökning har länge minskat i befolkningen, medan snusning har ökat under de senaste åren efter att ha varit relativt oförändrad sedan i slutet av 2000-talet. Användningen av nyare nikotinprodukter som nikotinsnus och e-cigaretter är högst bland unga och bruket ökar. Samtidigt är det fortsatt

Bestämmelser finns i Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:63) om teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat.

Vaccin som innehåller aktivt, försvagat mässlingsvirus eller varicellavirus (varicellae=vattkoppor) skall inte ges inom tre månader efter en blodtransfusion. Det tillförda blodet kan innehålla antikroppar mot mässling och vattkoppsvirus, vilket kan försvaga vaccineffekten. I övrigt inga

Det är smågnagare så som möss och sorkar, och andra viltlevande däggdjur, särskilt rådjur och andra hjortdjur, som är värddjur för fästingar. Även boskap, husdjur och människan samt fåglar kan fungera som värddjur för fästingar.