Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Virala hemorragiska febrar exklusive denguefeber och sorkfeber (nefropathia epidemica) klassas enligt smittskyddslagen som allmänfarliga sjukdomar, och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Gruppen virala hemorragiska febrar innefattar ett antal virusinfektioner som orsakar allvarliga sjukdomstillstånd med hög dödlighet som i slutskedet ofta kännetecknas av blödningar i hud och från inre organ. Virala hemorragiska febrar är zoonotiska infektioner där människan smittas genom

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Information från Folkhälsomyndigheten

Detektion av virus-nukleinsyra (RNA) i kliniskt prov.

Information och provtagningsanvisningar för antikroppsbestämning av denguevirus, (IgM) i serum med ELISA. Denna analys är en av Folkhälsomyndighetens mikrobiologiska analyser och tjänster.

Gula febern förekommer i Afrika, Central- och Sydamerika främst på grund av kontinuerlig spridning i landsbygdsmiljö men under 2016 drabbades Angola och Demokratiska republiken Kongo av ett stort utbrott med cirka 900 bekräftade fall med en dödlighet om 14 procent. Epidemin igångsatte en massiv

Antikroppsbestämning (IgG) i serum med indirekt immunfluorescens-test (IF).

Detektion av virus-nukleinsyra (RNA) för denguevirus. En av Folkhälsomyndighetens mikrobiologiska analyser och tjänster.

Lassafeber orsakas av lassavirus och kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber). Viruset sprids främst sprids via gnagare. Sjukdomen förekommer i Västafrika, framför allt i Nigeria.

Chikungunyavirus är en vektorburen zoonos som sprids via myggor av aedes-släktet. Dessa myggor finns över hela världen i tropiska och subtropiska områden. Flera olika däggdjur anses vara reservoar för smittan. Den förekommer i Östafrika, Indien och Sydostasien.

Krim-Kongovirus sprids via fästingbett och kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Sjukdomen förekommer i Afrika, Asien, Mellanöstern, Sydosteuropa och Spanien.

Marburgvirus kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Sjukdomen är ovanlig, men har rapporterats från ett antal länder i Afrika söder om Sahara.

Rift Valley-feber är en virusinfektion som främst drabbar får, getter, kameler och nötkreatur i Afrika söder om Sahara. Människor kan smittas av Rift Valley-feber genom nära kontakt med infekterade djur eller genom bett från infekterade myggor. Smitta mellan människor har inte dokumenterats.

Japansk encefalit är en virusorsakad hjärninflammation som finns i södra Asien och i Australien. Sjukdomen, som ytterst sällan drabbar turister, kan förebyggas genom vaccination. Sjukdomen är en vektorburen zoonos, det vill säga den kan överföras från djur till människor via myggor.

Ebolavirus kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Utbrott av sjukdomen förekommer med jämna mellanrum i Central- och Västafrika.

Hantavirusinfektioner kan orsakas av många varianter av hantavirus och förekommer i stora delar av världen. Sjukdomen överförs till människor via gnagare. Hantavirus kan orsaka alltifrån asymtomatisk (symtomfri) infektion till dödlig infektion. I Sverige förekommer bara varianten puumalavirus, som

Komplement till den epidemiologiska årsrapporten för smittsamma sjukdomar och innehåller en samling av diagram och tabeller för en del av de sjukdomar som årligen rapporteras.