Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Rapporten utgör en nulägesbeskrivning av arbetet med strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken.

Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Rapporten är baserad på en enkätstudie bland ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015.

Att sprida kunskap om levnadsvanor och matvanor är en viktig del i både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Men hur kan man nå ut brett och skapa förändring? Tema folkhälsa har haft ett samtal med Malin Sand, dietist och folkhälsostrateg i Region Norrbotten, om hur hon använder olika

Vägledning i planeringen av aktiviteter för att främja social stimulans och delaktighet bland äldre personer genom utbildning i och användning av digital teknik.

Årets rapport visar att vissa skillnader mellan olika grupper till och med ökar över tid. Det gäller bland annat återstående medellivslängd och dödlighet i ett flertal diagnoser, som ökar mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå.

I rapporten presenteras resultat från en studie om skillnader i positiv psykisk hälsa bland barn och unga i årskurs 9 i grundskolan och årskurs 2 i gymnasiet. Rapporten vänder sig till forskare och andra med intresse av fördjupande läsning om positiv psykisk hälsa och dess fördelning bland barn och unga.

Rapporten kan användas som ett kunskapsunderlag inför framtida forskning och prioriteringar av förebyggande insatser inom området. Rapporten är till för personer som möter unga migranter, inom exempelvis hälso- och sjukvård, kommun, landsting, myndigheter och civilsamhällets organisationer. Den vänder sig även till tjänstemän, beslutsfattare och forskare inom området. Undersökningen utfördes av Umeå Universitet på uppdrag av Folkhälsomyndigheten.

Rapporten är omfattande och bitvis av teknisk natur och lämpar sig för de som är intresserade av att fördjupa sig i kvantitativa mått för att mäta ojämlikhet i hälsa.

Detta informationsblad beskriver förebyggande perspektiv av rökfria miljöer. Det riktar sig till dig som kommunicerar om rökfria miljöer i din yrkesroll t.ex. på länsstyrelse och kommun eller i verksamheter som är ansvariga för att upprätthålla en rökfri miljö.

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare förstärka ojämlikheten i hälsa.

I detta faktablad presenteras de vanligaste och viktigaste begreppen inom området spel om pengar, till exempel spelproblem, riskabelt spelande och spelberoende. Syftet med bladet är att underlätta för läsare att förstå området spel om pengar och att kunna använda rätt terminologi.

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

En delrapport inom regeringsuppdraget om att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion med särskilt fokus på socioekonomiska skillnader

I rapporten redovisas hur du kan genomföra, illustrera och förstå analyser av ojämlikhet i förutsättningar för hälsa, och i hälsa, utifrån det folkhälsopolitiska ramverket.

Rapporten visar att barns och ungas livsmedelskonsumtion och matmiljö har blivit allt sämre, vilket påverkar deras matrelaterade hälsa.

Begrepp, aktörer och mätmetoder I denna rapport presenteras resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på

I rapporten undersöks hur ojämlikheten utvecklats över tid med hjälp av ett antal kärnindikatorer för hälsa och förutsättningar för hälsa. För att ge en rättvisande bild av ojämlikhet är det bra att använda en kombination av olika mått på ojämlikhet som att titta på både absoluta och relativa skillnader.

Rapporten handlar om i vilken utsträckning hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) förekommer inom nio yrkesutbildningar på högskolor och universitet i Sverige. Rapporten bygger på en kartläggande studie av yrkesbeskrivningar, utbildningsplaner och kursplaner. Kartläggningen gäller utbildningarna till arbetsterapeut, barnmorska, fysioterapeut, jurist, läkare, polis, psykolog, sjuksköterska och socionom.

I denna rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde vad unga personer gör och vad de upplever att de behöver för att främja sin psykiska hälsa.

Rapporten ger en sammantagen bild av narkotikasituationen i Sverige och visar bland annat att användningen av narkotika ligger kvar på samma nivåer som tidigare.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån situationen i Sverige under våren 2020.

Rapporten innehåller relevanta definitioner och en sammanställning av de olika mål och policyramverk som knyter an till miljörelaterad hälsa. Rapporten samlar även de uppföljningssystem som finns för miljörelaterad hälsa i Sverige i dag.

Rapporten visar att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och levnadsvillkor, för vissa undergrupper finns inga studier alls.