Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Information från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Ja, de konjugerade Hib-vaccinerna är utbytbara.

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Haemophilus influenzae är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, till exempel bihåleinflammation och mellanöreinflammation. Den kan också ge upphov till luftrörskatarr samt, mindre vanligt, lunginflammation. Annan benämning: Hib.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Haemophilus influenzae (Hi) är en bakterie som kan orsaka infektioner i de övre luftvägarna. Den kan också ge upphov till allvarliga invasiva infektioner såsom meningit och sepsis, särskilt hos barn yngre än fem år. Haemophilus influenzae typ b (Hib) var den vanligaste orsaken till meningit och epiglottit hos barn innan den allmänna vaccinationen mot…

Trettio personer anmäldes under året. Endast en av de anmälda, en 6-åring med oklar neurologisk sjukdom hade vaccinerats med tre doser HiB-vaccin. Uppgift om vaccination saknades hos de tre övriga barnen under sju års ålder.

Invasiv infektion med Haemophilus influenzae typ B är anmälningspliktig sedan 1996. Under 1999 anmäldes kliniskt 11 personer. Två av de anmälda hade tidigare vaccinerats, en treåring med en dos HiB-vaccin och en 2-årig flicka hade fått tre doser.

Difteri- och tetanusvaccinerna är toxoider, det vill säga bakteriegifter som bearbetats så att de är ofarliga. Vad gäller eventuella andra tillsatser se: Frågor och svar om vacciner och säkerhet: Vilka tillsatser finns i vaccinerna? De vacciner mot difteri och stelkramp som används i

Det idag registrerade vaccinet mot endast difteri och stelkramp är diTeBooster®. Det är ett påfyllnadsvaccin och används inte för grundvaccinering av barn. För grundvaccinering av barn används kombinationsvacciner mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B. Separata stelkrampsvacciner som används vid grundvaccinering av tidigare ovaccinerade vuxna och tonåringar har varit tillgängliga…

Under 2015 anmäldes 221 fall med invasiv Hi-infektion, vilket är en incidens på 2 fall per 100 000 invånare. Av de insjuknade var 129 kvinnor och 92 män i åldrarna 0–98 år (medianåldern 70 år). Tolv fall inträffade bland barn i åldrarna 0–4 år. Tjugotre personer med Hi-infektion avled inom 30 dagar

Under 2002 anmäldes 22 personer, vilket gav en incidens på 0,2 fall per 100 000 invånare. Av de insjuknade var 14 kvinnor och åtta män. Åtta av fallen var barn under fem år. Övriga insjuknade var vuxna. Tre barn i åldern 3–5 år uppgavs vara fullvaccinerade. Av dessa var två fullt friska och ett

Under 2007 anmäldes 144 fall av invasiv Haemophilus influenzae. Laboratorieanmälningar inkom för 143 och kliniska anmälningar för 94 fall. Av 78 typade fall rapporterades 11 vara serotyp b, 10 serotyp f, 1 serotyp a, 1 serotyp e, 13 anmäldes som ej serotyp b och totalt 42 fall var inte typningsbara

Sammanfattning och bedömning Under 2019 anmäldes 253 fall av invasiv infektion av Haemophilus influenzae (Hi) vilket motsvarar en incidens av 2,5 fall per 100 000 invånare. Incidensen liksom ålders- och könsfördelning (2019: medianålder 69 år; 53 procent kvinnor) har varit relativt stabil de