Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor. Vår uppgift är att främja en god och jämlik hälsa, förebygga sjukdomar och skador samt verka för ett effektivt smittskydd och skydda befolkningen från olika former av hälsohot. Särskild vikt ska fästas vid de grupper som löper

Folkhälsomyndighetens har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Här hittar du exempel på analyser av hur hälsan är fördelad mellan olika samhällsgrupper och hur olika bestämningsfaktorer påverkar ojämlikheten i hälsa.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån

De viktigaste styrmedlen för det folkhälsopolitiska arbetet i Sverige är det folkhälsopolitiska ramverket med de åtta målområdena och Agenda 2030. Här beskrivs dessa och hur de hänger ihop, betydelsen av andra tvärpolitiska områden samt viktiga lagar inom folkhälsoområdet.

På den här webbsidan finns kunskap, stöd och verktyg för dig som arbetar med att implementera insatser inom olika folkhälsoområden.

Övervikt och obesitas (fetma) är en riskfaktor för att drabbas av ett flertal sjukdomar och är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår i Sverige.

Ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan. Bristande ekonomiska resurser kan påverka hälsan på flera sätt, till exempel genom sociala och psykologiska svårigheter och sämre förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor.

Suicid är ett allvarligt folkhälsoproblem. Suicidprevention kan ses som en samling insatser för att minska risken för suicid, och insatserna behöver ske på individ-, befolknings- och samhällsnivå.

Det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och hälsan är ojämlikt fördelad. Det visar en ny kartläggning från Folkhälsomyndigheten.

Forskningen visar att hög användning av digitala medier kan leda till sämre sömn, depressiva symtom och missnöje med den egna kroppen. Barn och unga upplever att de kan fastna i användandet på bekostnad av sömn, relationer och fysisk aktivitet. Det är några av slutsatserna i en ny

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom

Faktabladet ger en lägesbild kring Sveriges arbete med att främja fysisk aktivitet. Faktabladen ger en övergripande bild av vilka sektorer i samhället som är involverade i arbetet och hur skola, idrott, samhällsplanering, olika styrdokument och arbetssätt hjälper till att få fler att röra på sig

Hälsoekonomi är en disciplin inom nationalekonomi som används för att analysera och bedöma kostnader och effekter av insatser inom hälso- och sjukvården.

Att kombinera bruk av ANTS är vanligare bland personer som uppger att de har ekonomiska problem, sämre allmän hälsa, psykiska besvär eller rapporterar olika former av sociala problem.

En förutsättning för att kunna förebygga användning av alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar (ANTS) är kunskap om de faktorer som utgör en risk för, eller skyddar barn och unga från att börja använda eller utveckla problem kopplat till ANTS.

I det här kunskapsunderlaget hittar du en lägesbild och exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre. Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt, men uppmärksammas inte tillräckligt. Både primärvården och äldreomsorgen är viktiga för att arbeta

Den del av vår hälsa som rör existentiella frågor är en viktig del i arbetet för en god hälsa i hela befolkningen. Folkhälsomyndigheten föreslår fyra områden där arbetet med existentiell hälsa kan stärkas.

Skolan är viktig för att främja en god hälsa för barn och unga. Skolan kan förebygga tobaks- och nikotinbruk både genom sitt grunduppdrag och genom specifika insatser. Här presenteras information om rökfria skolgårdar och kunskap om tobaks- och nikotinförebyggande arbete. Innehållet riktar sig till

Seminariet inspelat 5 maj 2021. Konsekvenserna av pandemin för folkhälsan och på jämlikheten i hälsa kan kvarstå i många år efter att smittspridningen har kommit under kontroll. Folkhälsomyndigheten har följt utvecklingen och analyserat konsekvenserna av pandemin ur ett brett folkhälsoperspektiv.

Faktabladet handlar om skillnader i skolbarns konsumtion av grönsaker och godis, inklusive choklad, utifrån ett antal socioekonomiska faktorer och kön. Resultaten kommer från enkätundersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Årets rapport visar att vissa skillnader mellan olika grupper till och med ökar över tid. Det gäller bland annat återstående medellivslängd och dödlighet i ett flertal diagnoser, som ökar mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör tidiga barndomen och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Folkhälsopolitiken och arbetet för god och jämlik hälsa Faktabladet innehåller en snabb och översiktlig ingång till Sveriges folkhälsopolitik och dess genomförande. Syftet med bladet är att beskriva: det folkhälsopolitiska ramverket med det övergripande