Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
LyssnaRelaterade sökfrågor: mpr vaccination information mpr informationsblad mpr arabiska
141 träffar på mpr inom Hela webbplatsen
-
Årsredovisning 2018
Publicerad:Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.
-
Varför ska inte alla barn erbjudas MPR-vaccin vid 12 månaders ålder?
Uppdaterad:Barnen får ett bättre skydd, både på kort och lång sikt, om de är lite äldre vid vaccinationen, eftersom immunsystemet då har mognat mer. Detta är viktigt för barnet, som får ett bättre skydd, och för befolkningsimmuniteten på sikt.
-
Kan påssjukevirus i MPR-vaccinet orsaka testikelinflammation och sterilitet hos pojkar?
Uppdaterad:Nej, varken testikelinflammation eller sterilitet har rapporterats efter MPR-vaccination. De virusstammar som ingår i MPR-vaccinet är försvagade. Om pojkar däremot smittas av påssjuka efter pubertetsstart kan de få testikelinflammation. Sterilitet efter påssjuka är dock ovanligt.
-
Hur ska man göra om ett barn behöver MPR-vaccineras?
Uppdaterad:Alla barn erbjuds MPR-vaccin genom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, vid 18 månaders ålder och i årskurs 1 eller 2. Om barnet har missat någon av doserna eller om man är osäker på om barnet har fått alla vaccinationer enligt schemat, bör man i första hand ta kontakt med barnets barnavårdscentral eller skolsköterska (beroende på barnets ålder). Alla barn har rätt till kostnadsfri kompletterande…
-
Vad händer om man avstår helt från MPR-vaccination?
Uppdaterad:Den som inte vaccineras löper en risk att bli smittad, särskilt vid utlandsresor, vilket dels innebär att man riskerar att bli sjuk och få allvarliga komplikationer, och dels att man kan sprida smitta till andra. Om man insjuknar i vuxen ålder är det vanligt att sjukdomsförloppet blir svårare.
-
Kan man ge MPR-vaccinet vid 12-månadersbesöket, samtidigt som de andra vaccinerna?
Uppdaterad:Ja. MPR-vaccinet kan ges vid samma tillfälle som det hexavalenta vaccinet och pneumokockvaccinet. Immunförsvaret har en mycket god förmåga att ta hand om flera agens samtidigt. Det är viktigt att varje vaccin bereds på rätt sätt och att de inte blandas ihop. Olika injektionsställen för respektive vaccin ska alltid användas.
-
Vem ansvarar för MPR-vaccination av barn före 12 månaders ålder?
Uppdaterad:Regioner har inte någon skyldighet att erbjuda MPR-vaccinationer före 12 månaders ålder, eftersom dessa inte omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Som regel ingår det inte heller i BVC:s uppdrag att tillhandahålla resevaccinationer. I en del regioner har man ändå valt att erbjuda yngre barn MPR-vaccination på BVC, till…
-
Hur lång tid efter tuberkulintest (PPD) kan man ge MPR-vaccin?
Uppdaterad:MPR-vaccin, som innehåller levande försvagade virusstammar, kan försvaga tuberkulinreaktionen. Om man givit MPR-vaccin bör man vänta en månad med att sätta PPD. Om PPD givits först kan MPR-vaccin ges när hudtestreaktionen utvärderas (vanligtvis på tredje dagen efter det att tuberkulintestet satts).
-
Kan man skjuta upp den första MPR-vaccinationen tills barnet är lite äldre?
Uppdaterad:Ja, alla vaccinationer är frivilliga, men en senarelagd vaccination innebär att barnet är mottagligt för mässling, påssjuka och röda hund under en längre del av sitt liv. Det riskerar då att insjukna i samband med en utlandsresa eller om det uppstår smittspridning i Sverige.
-
Epidemiologisk årsrapport 2008
Publicerad:Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.
-
På väg mot en god och jämlik hälsa – Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet
Publicerad:Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.
-
Om ett barn endast fått en dos MPR-vaccin – behöver man då ge ytterligare en dos?
Uppdaterad:Ja, alla rekommenderas två doser av MPR-vaccin och alla barn ska erbjudas kompletterande vaccinationer upp till 18 års ålder. Om barnet fick den första dosen MPR-vaccin (eller vaccin mot enbart mässling) före 12 månaders ålder, bör barnet betraktas som ovaccinerat, och erbjudas två doser MPR-vaccin med minst 4 veckors intervall.
-
Kan någon som nyligen vaccinerats sprida de levande försvagade vaccinstammarna?
Uppdaterad:Nej, en MPR-vaccinerad individ kan inte överföra virus till en annan individ.
-
Varför behövs två doser MPR-vaccin när det är så effektivt?
Uppdaterad:En dos MPR-vaccin ger cirka 95 procent av alla vaccinerade individer skydd mot sjukdomarna. Det finns dock individer som trots vaccination inte får skydd. Den andra dosen ges för att dessa ska få en ny chans. Den andra dosen gör också att ett långvarigt skydd upprättas. Eftersom mässling, påssjuka och röda hund numera är så sällsynta i Sverige kan skyddet nämligen inte förstärkas genom att man utsätts…
-
Hur mår samer i Sverige? – Resultat från en enkätundersökning om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland samer
Publicerad:Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.
-
Kan den som vill få separata vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund istället för MPR-vaccin?
Uppdaterad:Nej. För närvarande finns det inte separata vacciner mot mässling, påssjuka och röda hund tillgängliga i Sverige. Man har visat att kombinationsvacciner är lika effektiva och säkra som de enskilda vaccinerna var. Immunförsvaret har en mycket god förmåga att ta hand om flera agens samtidigt.
-
Att mäta ojämlikhet i hälsa i befolkningen – Kartläggning, analys och rekommenderade mått
Publicerad:Rapporten är omfattande och bitvis av teknisk natur och lämpar sig för de som är intresserade av att fördjupa sig i kvantitativa mått för att mäta ojämlikhet i hälsa.
-
Epidemiologisk årsrapport 2012
Publicerad:En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.
-
Vad händer om man råkar ta en dos MPR-vaccin när man redan har immunitet?
Uppdaterad:Om man har immunitet sedan tidigare, genom att ha haft sjukdomen eller genom vaccination, så kommer immunförsvaret att känna igen viruset och neutralisera det. Risken för biverkningar är låg eftersom kroppen redan har ett skydd.
-
Varför ges första dosen av MPR-vaccinet först vid 18 månaders ålder i Sverige?
Uppdaterad:Om risken att få mässling är hög är det viktigt att vaccinera tidigt, för att förhindra sjukdomsfall. I Sverige, där risken att barn smittas av mässling är låg, är det istället bättre att vaccinera vid en högre ålder, eftersom vaccinationssvaret då blir bättre. De flesta mödrar har antikroppar mot
-
Får man erbjuda den andra dosen MPR-vaccin i förskoleklass i stället för i årskurs 1-2?
Uppdaterad:Enligt smittskyddslagen är det fortfarande regioner som ansvarar för att erbjuda vaccinationer till elever i förskoleklass. Om kommunen har kommit överens med regionen om detta kan elevhälsan ändå erbjuda vaccination mot MPR i förskoleklassen. Eftersom MPR-vaccination i förskoleklass faller utanför de ramar som anges i föreskriften om vaccination…
-
Får man erbjuda den andra dosen MPR-vaccin i förskoleklass i stället för i årskurs 1-2?
Uppdaterad:Enligt smittskyddslagen är det fortfarande regioner som ansvarar för att erbjuda vaccinationer till elever i förskoleklass. Om kommunen har kommit överens med regionen om detta kan elevhälsan ändå erbjuda vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) i förskoleklassen. Eftersom MPR-vaccination i förskoleklass faller utanför…
-
Spel om pengar och spelproblem i Sverige 2008-2018 – Resultat över tid från Swelogs longitudinella befolkningsundersökningar
Publicerad:Rapporten beskriver hur spel om pengar, spelproblem och faktorer som hänger samman med detta har förändrats över tid. Här sammanfattas de huvudsakliga resultaten från Swedish longitudinal gambling study (Swelogs) 2008–2018.
-
Hälsokommunikation i det nya medielandskapet – Kartläggning av internationell och svensk forskning 2010–2016
Publicerad:Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och
-
Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? – Samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020
Publicerad:Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell