Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Efter att barnet är fött ger man MPR-vaccin till kvinnor som funnits sakna skydd mot röda hund. Det har tidigare funnits ett vaccin mot enbart röda hund men detta saluförs inte längre i Sverige.

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Vanligt gammaglobulin innehåller bland annat antikroppar mot mässling, röda hund, påssjuka och vattkoppor. Dessa antikroppar kan försämra vaccinationssvaret efter MPR-vaccination (eller efter vaccination med andra levande vacciner). MPR-vaccin och varicellavaccin bör därför inte ges tidigare än tre månader efter en gammaglobulinspruta. Kombinationsvaccinet…

Det är upp till den vaccinerande enheten att besluta om eventuella kostnader för vaccin och besök för vaccinationer som inte ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Regioner har därför möjlighet att ta ut en kostnad för MPR-vaccination av barn före 12 månaders ålder.

1 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn; beslutade den 1 juli 2015.

På vår sida om rekommendationer för MPR-vaccination finns en tabell som kan ge vägledning till om en kvinna som vuxit upp i Sverige blivit erbjuden vaccination. Rekommendationer för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund Om en kvinna är osäker på om hon har immunitet eller inte kan hon låta vaccinera sig. En serologisk undersökning inför vaccination behövs inte. Därefter bör hon vänta minst…

Ja, barn och vuxna som har medfödd eller förvärvad immunbrist, till exempel cancerpatienter under behandling med cellgifter, transplanterade patienter och andra patienter med kroniska sjukdomar som får immunsupprimerande behandling. Dessa individer kan inte vaccineras med MPR-vaccin, eftersom vaccinet innehåller levande försvagade virusstammar, och löper därmed en hög risk både att bli smittade och…

Läkarordination krävs när man inte följer de ramar för ålder och tidsintervall mellan doserna som står i föreskrifterna om vaccination av barn, t.ex. vid påskyndat vaccinationsschema med start vid 2 månaders ålder, tidigareläggning av andra dosen MPR-vaccin eller för att ge dos 5 av dTp-vaccin tidigare än 5 år efter dos…

Nej. Det finns inga paralleller mellan ökningen av allergisjukdomar under de senaste decennierna och användningen av vacciner i det svenska vaccinationsprogrammet. Om enskilda vacciner kan utlösa senare allergi är omdebatterat. Frågan har varit särskilt aktuell för kikhostevaccin som innehåller

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 20 fall av mässling (2018: n=43). Medianåldern för fallen var 35 år (spridning 0-66 år) och könsfördelningen var jämn (figur 1). Under den senaste tioårsperioden, 2010–2019, har i genomsnitt 27 fall rapporterats per år (spridning 3-51 fall per

Under 2013 rapporterades 51 fall av mässling, vilket var det högsta antalet sedan år 2000. Av fallen var 50 laboratorieverifierade och 1 hade epidemiologiskt samband med ett bekräftat fall. Ett dödsfall inträffade: en immunsupprimerad vuxen person som avled till följd av encefalit orsakad av

Bakgrund Mässling är en mycket smittsam virussjukdom som smittar via luften som droppar (aerosol) från person till person. Insjuknandet börjar med luftvägssymtom och hög feber och efter några dagar tillkommer hudutslag som sprider sig över hela kroppen. Komplikationer såsom öron- och

Påssjuka är en över hela världen vanlig och smittsam sjukdom som främst drabbar barn. I Sverige har den dock i det närmaste försvunnit sedan vaccination mot påssjuka infördes i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Annan benämning: Parotit.

En ökning av mässlingsfall har skett i flera länder i Europa under de senaste åren. Det är främst länder där vaccinationstäckningen har legat på en otillräcklig nivå under en längre period som har drabbats av stora utbrott. De mässlingsfall som inträffat i Sverige har så gott som alltid haft sitt

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 43 fall av mässling, jämfört med 41 fall året innan. Medianåldern för fallen var 32 år (spridning 0-52 år) och könsfördelningen var jämn. Under den senaste tioårsperioden (2009–2018) har i genomsnitt 25 fall rapporterats per år (spridning 3-51

Under 2015 rapporterades 22 fall av mässling. Alla utom ett var laboratoriebekräftade; det sistnämnda hade en epidemiologisk koppling till två laboratoriebekräftade fall. Ålder och vaccinationsstatus Mässlingsfallen innefattade 11 barn (2 månader till 12 år) och 11 vuxna i åldrarna 20–35 år (figur

Mässling är en vanlig och mycket smittsam barnsjukdom i länder med låg vaccinationstäckning. Dödligheten kan vara hög hos spädbarn. Mässling förekommer nuförtiden sällan i Sverige på grund av ett väl fungerande allmänt vaccinationsprogram. Annan benämning: Morbilli.

Röda hund räknas till de klassiska barnsjukdomarna. I Sverige har sjukdomen i det närmaste försvunnit sedan vi började vaccinera våra barn mot den. Annan benämning: Rubella.

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

I följande dokument finns mer detaljer om definitioner, kommentarer och källor för de indikatorer som presenteras i Folkhälsodata.

Beskrivning av indikatorer Bilaga 2 till Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2022 2 Innehåll Beskrivning av indikatorer ............................................................................................. 1 Innehåll .........................................................................