Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.

Faktabladet lyfter kortfattat fram delar av rapporten ”Ensamhet – förekomst, konsekvenser och åtgärder – En kartläggning”. Både svenska och internationella studier visar att det finns ett tydligt samband mellan ensamhet och psykisk och fysisk ohälsa, suicidtankar och förtida död.

Denna rapport publicerades den 17 februari 2023 och redovisar influensaläget vecka 6 (6–12 februari). Specialavsnitt: Viruskaraktärisering, Skyddseffekt av influensavaccination, samt Andra orsaker till luftvägsinfektion.

Denna rapport är en litteraturöversikt av internationell forskning främst från USA. Rapporten är ett kunskapsunderlag om intersektionellt stigma, dvs. hivstigma, rasism och exkludering och dess konsekvenser på icke-vita hbtqi-personers hälsa och hivprevention.

Årets Antibiotikaforum kommer att vara ett fysiskt möte och vi planerar att ha utställningsytan Torget i år igen. Vill ni ställa ut? Kontakta oss redan nu!

Denna veckorapport publicerades den 19 januari 2024 och redovisar influensaläget vecka 2 (8–14 januari 2024). Specialavsnitt: Vaccinationstäckningen mot säsongsinfluensa samt Andra orsaker till luftvägsinfektion.

Förslaget på checklista vänder sig till handläggare på kommunen som bedriver tillsyn över detaljhandeln enligt lagen om tobak och liknande produkter, lagen om tobaksfria nikotinprodukter samt alkohollagen.

Folkhälsomyndigheten har i samverkan med PLATINEA (Plattform för innovation av existerande antibiotika) inventerat vilka kunskapsluckor och behov av vetenskapliga studier som finns inom området antibiotikaanvändning. Motsvarande behovsinventeringar utfördes 2014 och 2019.

Rapporten inkluderar resultat från drygt 300 studier från hela världen, där många olika aspekter har studerats, allt från olika sätt att skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande på samhällsnivå till vård och behandling av personer med olika sjukdomar.

Under november och december 2020 genomförde Folkhälsomyndigheten en mindre undersökning kring immuniteten för covid-19 hos barn, unga och personal i totalt fyra skolor i Stockholm. Detta var ett samarbete med personal från Sachsska barn-och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset och Astrid Lindgrens

Hur våra samhällen och städer är utformade påverkar hur vi arbetar, umgås och förflyttar oss. Detta påverkar i sin tur vår hälsa. Folkhälsomyndigheten har tagit fram materialet för att belysa vikten av att planera och bygga hälsofrämjande livsmiljöer för en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Den hälsoekonomiska analysen är en del av myndighetens regeringsuppdrag ”Vaccin mot pneumokocker till riskgrupper - beslutsunderlag för ändring av nationella vaccinationsprogram”. Underlaget riktar sig i huvudsak till berörda personer vid Regeringskansliet, men även till landsting och andra

Detta är en vägledning om vaccination mot bältros för vuxna med ökad risk för infektionssjukdomen.

Rapporten beskriver hur Folkhälsomyndigheten i ett pilotprojekt har testat att tillämpa en systemanalytisk metod på några avgränsade områden inom livsmedelskonsumtion.

Denna delrapport redovisar resultat från Skolbarns hälsovanor, 2017/18, med fokus på psykosomatiska symtom och skolmiljö. Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas

Rapporten beskriver den aktuella situationen och utvecklingstrender inom ANDTS-området utifrån kunskapsunderlag och webbstatistik publicerad av myndigheter och ideella organisationer. I en avslutande kommentar uppmärksammar vi vissa av de förhållanden och trender som inte är i linje med politikens

Välkommen till ett digitalt samtal om hur ni som civilsamhällesaktör kan bidra till en normförflyttning kring mer rörelse och mindre stillasittande!

Denna rapport publicerades den 27 januari 2023 och redovisar influensaläget vecka 3 (16 – 22 januari). Specialavsnitt: Vaccinationstäckning mot säsongsinfluensa.

Dokumentet är en sammanställning av befintlig kunskap om spridning av MRSA från människa till lantbrukets djur. Dokumentet är tänkt att kunna användas som stöd till behandlande läkare och smittskyddsläkare med syfte att förhindra spridning av MRSA från människor till lantbrukets djur.

Denna delrapport redovisar resultat från Skolbarns hälsovanor, 2017/18, med fokus på psykisk hälsa. De allra flesta 11-, 13- och 15-åringar uppger att de är tillfreds med livet. Under de senaste 15 åren har andelen med hög livstillfredsställelse varit stabil.

Här hittar du våra rekommendationer för barns och ungas skärmanvändning, vad de bygger på och hur de kan användas. Du kan också hitta vanliga frågor och svar.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Rapporten beskriver resultaten från en studie i Västerbottens län där föräldrar till 5 163 treåringar under 2014–2016 fått svara på 31 frågor för att undersöka socioemotionell förmåga hos deras barn.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell