Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten har genomfört tre utvärderingar med syfte att undersöka hur statliga stimulansmedel påverkat hur ungdomsmottagningar arbetar med psykisk hälsa samt hur regioner och kommuner arbetar för att förebygga suicid. Utvärderingarna har genomförts i samarbete med Umeå universitet,

Sedan den 1 juni 2005 har det varit förbjudet att röka i restauranger och på andra serveringsställen - utom när servering har skett utomhus. I och med den nya lagen är det också förbjudet att röka på uteserveringar. Hädanefter gäller alltså ett rökförbud i alla serveringsmiljöer (prop. 2017/18:156

Hälsosam mat och regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för övervikt och fetma. Insatserna behöver riktas till arenor och sammanhang där barn finns.

Ändringsförfattning. Beslutade: 16 december 2019. Gäller från och med: 15 januari 2020.

Säkra biorisker beskriver ett webbaserat verktyg för självskattning av bioriskhantering som Folkhälsomyndigheten har tagit fram. Syftet är att underlätta för verksamheter som hanterar biologiska material och smittämnen så att de kan tillämpa CWA 15793, en internationell överenskommelse som

Denna rapport innehåller en jämförelse av kommuners arbete mot ohälsa relaterat till alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) ur ett jämlikhetsperspektiv. Syftet är att bidra till kunskapen om hur det ANDT-förebyggande arbetet kan minska ANDT-relaterad ojämlikhet i hälsa.

I rapporten beskrivs insatser för att minska smittspridning av covid-19 fram till den 1 september 2021. Rapporten är en del i regeringsuppdraget att ta fram en plan inför eventuella nya utbrott av covid-19.

I denna litteraturöversikt undersöks effekter av positiva medieberättelser på suicidtankar och på attityder till och avsikter att söka hjälp. I kunskapssammanställningen kompletterar vi med ytterligare kunskap om mediernas roll i det suicidpreventiva arbetet.

Vi har ett löpande uppdrag att uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas. Denna rapport presenterar scenarier för fortsatt spridning av covid-19, fram till 30 april 2021 i Sverige. Hänsyn har tagits till ökad smittsamhet hos

Rapporten riktar sig till tjänstemän och andra intressenter på nationell, regional och lokal nivå som är involverade i planering av folkhälsoinsatser för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

MEDEL FÖRDELADE: Folkhälsomyndigheten fördelar statsbidrag i form av organisationsbidrag till ideella organisationer vars huvudsakliga verksamhet är att bedriva förebyggande verksamhet i syfte att minska tobaksbruket i Sverige enligt förordning (2015:456) om statsbidrag till organisationer som

Folkhälsomyndigheten samarbetar med Arbetsmiljöverket för att främja rörelsevariation i arbetslivet. En ny publikation ska ge arbetsgivare stöd i att skapa goda förutsättningar för rörelse och rätt belastning för sina medarbetare.

Folkhälsomyndigheten ser en fortsatt ökning av covid-19 nationellt, med regionala skillnader. Myndigheten får också signaler om att antalet sjukhusinläggningar ökar i flera regioner. Det är fortsatt viktigt att vaccinera sig och att stanna hemma om man är sjuk med symtom som kan vara covid-19.

Folkhälsopolitiken berör de flesta sektorer i samhället. Inte minst bidrar lokala och regionala aktörer till arbetet för en god och jämlik hälsa.

Grundförfattning. Beslutade: 1 juli 2015. Gäller från och med: 1 juli 2015.

Det nationella vaccinationsprogrammet för riskgrupper ska säkerställa att de som löper en ökad risk att bli smittade eller allvarligt sjuka av en infektion erbjuds ett skydd genom vaccination. Vaccinationsprogrammet inkluderar idag endast pneumokockinfektioner.

Vårdnadshavare ser familjecentralen som en tillgänglig, trygg och välkomnande arena där de kan dela erfarenheter och få stöd och barnen ges möjlighet att leka. Den övergripande slutsatsen i en rapport om familjecentralers betydelse för familjers hälsa är dock att det behövs mer forskning, inte

Skolan är en viktig arena för att genomföra insatser som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa hos barn och unga. Psykiskt välbefinnande ökar även förutsättningarna för lärandet. Men skolan kan inte agera på egen hand.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.

En id-utfärdare har en central funktion i spårbarhetssystemet. Den nationella id-utfärdaren utfärdar unika identifieringskoder för ekonomiska aktörer, anläggningar, maskiner och maskindelar som finns i landet, samt unika identitetsmärkningar för tobaksvaror avsedda för den nationella marknaden,

Att vara ute i naturen kan ge många hälsovinster för både den fysiska och psykiska hälsan. Tillgång till friluftsområden och möjlighet att utöva friluftsliv har därför en viktig roll för folkhälsan.

Utformningen av våra vardagsmiljöer spelar en viktig roll för folkhälsan. Den vardagsnära naturen är en viktig resurs som ger möjlighet till fysisk aktivitet, rekreation, vila och återhämtning samt ökad naturförståelse.

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag till Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket för att ta fram förslag på nationella mål, indikatorer och insatsområden som kommer att vägleda arbetet mot en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

I denna rapport redovisas resultat för SÄBO (kategorier mixat, demens, somatik, korttid och psykiatri) och LSS separat då populationen mellan dessa boendeformer kan skilja sig åt.

Vi har tagit fram kunskap om matmiljön i Sverige. Resultaten visar att vi dels behöver stärka kunskapen om matmiljön på många områden och att matmiljön behöver bli mer hälsofrämjande.