Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Difteri (även kallad äkta krupp eller strypsjuka) yttrar sig som en infektion med tjocka beläggningar i svalg och luftrör som kan göra det svårt att andas. Sjukdomen orsakas av ett gift (toxin) som kan utsöndras av vissa arter av korynebakterier. Difteritoxinet kan även skada andra organ och orsaka komplikationer i form av hjärtmuskelinflammation, nervförlamningar…

Under 2015 rapporterades totalt nio fall av difteri. En ovaccinerad, asylsökande 16-årig pojke från Afghanistan visades ha luftvägsdifteri, men han reste vidare till Finland innan diagnosen var säkerställd. Händelseförloppet finns utförligt beskrivet i en vetenskaplig artikeln Respiratory diphtheria in an asylum seeker from Afghanistan arriving to Finland…

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2012.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2020 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid. Mer detaljerade uppgifter och analyser över utvecklingen för respektive sjukdom

Difteri orsakas av bakterien Corynebacterium diphtheriae, vilken kan bilda ett toxin (bakteriegift) som kan skada många av människans organsystem. Annan benämning: Äkta krupp.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2011.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

Dessa rekommendationer riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården, särskilt inom mödrahälsovård, barnhälsovård, barnsjukvård och primärvård. Målet är att spädbarn inte ska bli svårt sjuka i kikhosta.

Mötet genomfördes i hybridformat med deltagare på länk och på plats i Folkhälsomyndighetens lokaler i Solna.

Avsikten med rapporten är att ge en bild av hur elimineringsarbetet gällande hepatit B och C gått hittills, som ett stöd för regionerna i arbetet med eliminering av hepatit.

Anteckningar från Folkhälsomyndighetens referensgrupp för nationella vaccinationsprogram, den 30 mars 2023 (kl. 10:00–16:00).

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.

Difteri- och tetanusvaccinerna är toxoider, det vill säga bakteriegifter som bearbetats så att de är ofarliga. Vad gäller eventuella andra tillsatser se: Frågor och svar om vacciner och säkerhet: Vilka tillsatser finns i vaccinerna? De vacciner mot difteri och stelkramp som används i vaccinationsprogrammet ingår i kombinationsvacciner. Under spädbarnsåret ges vaccin mot difteri och stelkramp tillsammans…

Det idag registrerade vaccinet mot endast difteri och stelkramp är diTeBooster®. Det är ett påfyllnadsvaccin och används inte för grundvaccinering av barn. För grundvaccinering av barn används kombinationsvacciner mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B. Separata stelkrampsvacciner som används vid grundvaccinering av tidigare ovaccinerade vuxna och tonåringar har varit tillgängliga…

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer

Information från Folkhälsomyndigheten

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Frågor och svar kring difteri och stelkramp är främst avsedda för personal inom hälso- och sjukvården, som vägledning i det dagliga arbetet, men kan självfallet användas av föräldrar och andra intresserade.

Difteri och stelkramp (tetanus) är numera sällsynta sjukdomar i Sverige. Det senaste difteriutbrottet inträffade i mitten av 1980-talet bland socialt utslagna personer. Difteri förekommer dock fortfarande i många länder i världen, vilket innebär en risk för spridning till Sverige om vi inte skulle vaccinera mot sjukdomen. I Sverige har upp till tre stelkrampsfall rapporterats årligen de senaste tio…